6 tekniker för snabb prototyputveckling av produkter

Så du vill ta reda på hur du kan validera ditt tillvägagångssätt för en ny funktion eller digital produkt? 

I dagens läge kan sökandet efter nya metoder och koncept för att hantera snabb prototypframtagning ge en otrolig mängd information, och ärligt talat kan det vara ganska svårt att gå igenom all den informationen för att hitta något som är meningsfullt för ditt specifika behov. 

Men mina vänner, ni har kommit rätt. Som digital produktchef med 6 års erfarenhet av att hantera livscykeln för att bygga, testa och vidareutveckla teknik har jag fått min beskärda del av att testa olika metoder för snabb prototypframtagning inom olika produkter. 

Under min tid på Crema har jag lärt mig att fokusera på den bästa typen av metoder för snabb prototypframtagning för en specifik tillämpning, samt när och var de passar bäst och hur man använder dem mest effektivt för att hitta svar på de frågor som behöver besvaras för att bygga den bästa möjliga versionen av en produkt. 

I den här artikeln delar jag med mig av mina 6 vanligaste metoder för snabb prototypframtagning och diskuterar hur du kan hitta den perfekta tekniken som ger dig den detaljnivå du behöver. 

Snabb prototypframtagning i korthet: Vad är snabb prototypframtagning?

Studier har visat att ”prototypframtagning bidrar till att säkerställa att kärnan i ett system är korrekt innan resurser läggs på utvecklingen av hela systemet.”

Det här låter förstås som ljuv musik för våra produktchef-öron, särskilt när fokus ligger på att förstå om ett nytt tillvägagångssätt eller verktyg kommer att vara värt den insats som krävs för att bygga det.
Så vad innebär egentligen tillvägagångssättet med snabb prototypframtagning? 

Snabb prototypframtagning handlar om att presentera en idé för användare, samla in återkoppling och snabbt förfina och vidareutveckla idén utifrån denna återkoppling. Det är en ändlös loop som bör användas om och om igen tills teamet är nöjt med sitt validerade tillvägagångssätt. 

Valet av detaljnivå: hög detaljnivå kontra låg detaljnivå

Hög detaljnivå? Låg detaljnivå?…Vad betyder allt detta?

Det första vi behöver förstå fullt ut för att avgöra vilka typer av snabb prototypframtagning som fungerar bäst för din prototyp är detaljnivån.

Tillvägagångssätt med både hög och låg detaljnivå är otroligt värdefulla, men deras individuella påverkan beror i hög grad på om de används vid rätt tidpunkt. 

InVision, en branschledande aktör inom programvara för prototypframtagning med hög detaljnivå och iterativ designprocess, betonar också vikten av att förstå skillnaderna mellan tillvägagångssätten: 

”Att skapa en prototyp med fel detaljnivå är ett av de vanligaste misstagen vid prototypframtagning. Tyvärr finns det ingen lösning som passar alla. I stället bör du utvärdera det utifrån varje enskilt scenario.”

Prototyper med låg detaljnivå 

De är kostnadseffektiva, enkla att ta fram och passar utmärkt för nya projekt eller idéer som behöver valideras eller förkastas av flera intressenter. Den här typen av tillvägagångssätt är användbar för dem som kanske inte har omedelbar tillgång till resurser för design och/eller utveckling. 

Prototyper med hög detaljnivå 

De kostar mer eftersom de kan utnyttja utvecklings- och designresurser, men trådramskisser eller prototyper med hög detaljnivå ger användarna en mer verklighetstrogen upplevelse att lämna återkoppling på.

Den här typen av tillvägagångssätt passar utmärkt för projekt som vill få en bättre förståelse för en specifik upplevelse, testa nya idéer och arbetsflöden eller bättre validera/ogiltigförklara övergripande funktionalitet och syfte.

Tekniker för prototyper med låg detaljnivå 

1. Penna och papper

Som en av de mest anpassningsbara och mest använda teknikerna gör den gamla hederliga processen med penna och papper det möjligt för människor att samarbeta med hjälp av det de har till hands (penna och papper) för att samla in idéer och koncept från så många personer som möjligt. 

Penna och papper kan vara ett otroligt effektivt sätt att kommunicera idéer till ditt team och dina intressenter utan att genomföra ett större möte.

Här är några exempel på situationer där en penna- och pappersteknik kan användas:

• En kund har efterfrågat en ny funktion för produkten som ditt team har byggt. Funktionen kan implementeras på flera olika sätt, och det verkar som om varje teammedlem har ett annat förslag eller en annan idé om hur den kan slutföras. 
• En kund har en ny idé för en applikation. Appen är tänkt att hantera och lösa ett specifikt problem eller en specifik uppgift för slutanvändaren, eller så finns det åtminstone ett fokuserat användarflöde som måste definieras tydligt för att produkten ska lyckas.

Hur kan du genomföra detta?

Den goda nyheten är att övningar med penna och papper är otroligt flexibla, så fundera på vilka behov och begränsningar du kan ha och anpassa dem gärna efter vad som fungerar bäst för dig. Nedan följer några steg du kan ta för att lägga grunden:

• Samla de personer som behövs i ett rum – intressenter, applikationsutvecklare, slutanvändare, designers och så vidare. Den här övningen är inkluderande för alla och kräver bara att du är villig att delta! 
• Ge varje person papper och penna och beskriv problemet som ska lösas.
• Ställ en timer (~10 minuter) och be varje person visualisera och visa hur problemet skulle kunna lösas.
• När tiden har gått ut låter du varje person gå igenom sin föreslagna lösning.
• Gå igenom skillnaderna och likheterna mellan de olika tillvägagångssätten och samla in eventuell feedback och eventuella förslag under tiden. 
• Du kan också låta teamet använda en session med ”anteckna och rösta” för att avgöra vilken feedback som är värdefull och möjlig att agera på.

2. Feedbackformulär och enkäter

Feedbackformulär och enkäter är ett utmärkt sätt att nå stora målgrupper med liten påverkan. För att vara effektiva måste feedbackformulär och enkäter vara precisa och opartiska, så det är viktigt att formulera och ställa frågorna på rätt sätt.

Här är några exempel på situationer där feedbackformulär och enkäter kan användas: 

• Du funderar på att ge ditt företag en ny varumärkesprofil, och en ny företagslogotyp står näst på att-göra-listan. Det är viktigt för ditt team att logotypen accepteras brett av kunderna, så du vill ha deras synpunkter under skapandeprocessen.
• Det finns ett beslut att fatta för din produkt, och beslutet skulle ha stor nytta av lite data som stöd. Du har inte tillgång till ett analysverktyg, men du har tillgång till många personer som kanske är villiga att svara på några korta frågor. 

Hur kan du genomföra detta?  

• Överväg dina verktygsalternativ och avgör vad som fungerar bäst för dina behov.
  • Google Forms och SurveyMonkey är välkända kostnadsfria verktyg som de flesta känner sig bekväma med. Dessa verktyg kanske dock inte tillhandahåller visuella presentationer eller diagram över svaren. 
  • Typeform är ett betalt verktyg som tillhandahåller datavisualiseringar och anpassningar, men det kan ta lite tid att lära sig använda det. 

• När du utformar dina frågor ska du se till att du inte ställer dem på något ledande sätt. Håll dessutom enkäterna relativt korta (~ 5 minuter att genomföra) för att säkerställa att slutanvändarna känner sig bekväma med att fylla i enkäten. Formulera därför dina frågor på ett sätt som ger störst värde samtidigt som de är enkla att besvara. 
• Enkäter är endast effektiva när de ger opartisk återkoppling. De personer som får din enkät bör, om möjligt, vara användare som inte har en direkt relation till eller investering i produkten.
• Varje svar (särskilt svar i fritext) bör granskas och beaktas när ditt team avgör vad som ska vidareutvecklas härnäst. 

Relaterad läsning: 10 bästa programvarorna för användarfeedback för att förbättra kundnöjdheten

3. Inledande konceptvalidering 

Inledande konceptvalideringar är en av mina favoritmetoder att använda när du försöker validera en produkt under de tidiga stadierna, liksom när du vill validera ytterligare funktioner för en etablerad produkt. 

Den här tekniken innebär att säkerställa (eller validera) att produktkonceptet kommer att vara användbart, relevant eller nödvändigt för kunderna. Jag måste säga att det kan krävas lite mod eller tapperhet för att prova detta, men om du är villig att ställa rätt frågor kommer du garanterat att hitta svar. 

Här är några exempel på situationer där inledande konceptvalidering kan tillämpas: 

• Du har ett nytt produktkoncept som du vill lansera och vill mäta målgruppens intresse för den nya produkten. 
• Ett annat sätt att använda denna metod är för idéer som redan har validerats, men där du vill skapa ytterligare engagemang för en ny funktion eller ett nytt verktyg i produkten.

Hur kan du genomföra detta? 

Genom att skapa en landningssida eller webbplats, till exempel med hjälp av en webbplatsbyggare för ensidiga webbplatser, kan du skapa ett utmärkt tillfälle att presentera en del av den mer grundläggande informationen om produkten och samtidigt be användarna om deras e-postadresser för att hålla dem uppdaterade. 

Detta kräver att användarna funderar på om de verkligen är intresserade – baserat på om de är villiga att ta emot e-postmeddelanden och uppdateringar i takt med att produkten utvecklas. Det ger dig också en grupp betatestare och användare som kan vara mer benägna att delta i långsiktiga tester och valideringar längre fram. 

En annan möjlighet att använda denna teknik uppstår när en produkt går från att vara ett kostnadsfritt verktyg till att bli betald. Hur kan företag avgöra om användarna faktiskt är tillräckligt intresserade och engagerade för att börja betala för verktyg? De börjar med att ställa en enkel fråga: “Skulle du dra ditt kort idag?”

• Det finns många aspekter och överväganden att ta hänsyn till när det gäller prissättning, men innan några av dessa beslut kan fattas eller siffror kan fastställas måste konceptet att betala för produkten valideras. 
• Genom att ställa denna fråga måste användarna stanna upp och utvärdera vilken avkastning produkten ger dem. Är den värd det? Skulle jag kunna leva – oförändrad – utan den? Om användarna ivrigt och villigt är beredda att dra sina kort har du en validering.

Tekniker för prototyper med hög detaljgrad 

1. Digitala prototyper & användarintervjuer

Om du överväger att använda digitala prototyper och användarintervjuer tittar du på en av de mest grundläggande teknikerna för prototyper med hög detaljgrad (eller åtminstone en av mina personliga favoriter!). 

Den här metoden kräver en ansenlig mängd resurser inom olika områden, så det är ganska vanligt att först säkerställa att det finns ett validerat intresse för den övergripande idén innan man investerar tid och personal i att skapa prototyper och intervjua slutanvändare. 

Det betyder inte att helt nya koncept inte bör testas med denna metod (jag rekommenderar det om du har möjlighet!), men det är viktigt att notera att du genom att skapa och förfina prototyperna samt intervjua slutanvändare kommer att lägga ner en grundläggande mängd tid i denna process. Hur djupt du går in i design-/förfinings- och intervjuprocesserna är dock helt upp till dig!

Här är några exempel på situationer där digitala prototyper och användarintervjuer kan tillämpas: 

• Du anser att din produkt eller funktion är en bra kandidat för en designsprint. Du har konstaterat att det behövs validering och design, och du vill tidsbegränsa mängden resurser som fokuseras på kort sikt. 
• Du är en entreprenör med en produktidé som du har presenterat eller validerat med prototyper med låg detaljnivå under en längre tid. Du har nått den punkt där du vill hitta ett sätt att designa och validera ditt tillvägagångssätt för en första minimalt gångbar produkt (MVP). 
• Nästa funktion som har efterfrågats är ett ganska omfattande arbete ur ett tekniskt perspektiv, så du vill skapa en prototyp för att validera att funktionen verkligen löser ett problem för slutanvändarna, samtidigt som du söker efter sätt att minska omfattningen genom användarfeedback. 

Hur kan du genomföra detta? 

Om du har en facilitator för designsprintar till hands kan du anse dig oerhört lyckligt lottad och dra nytta av deras expertis! Om du saknar den resursen kan du använda några av de övningar som GV använder för sina designsprintar och genomföra dem i dina projekt — med fokus på att rikta in sig på ett avgränsat område och problem, utforma möjliga lösningar och intervjua slutanvändare för feedback och iterationer. 

Du behöver inte investera en hel vecka från början, särskilt inte om det inte är genomförbart för ditt team.  Dessa kan tidsbegränsas så att de passar dina behov. Crema har haft framgång med att genomföra en 2,5 timmar lång funktionssprint innan de går vidare till ytterligare sessioner för stegvis prototypdesign och feedback.

2. Skissning

Teamet på Basecamp har hjälpt till att sprida kunskap om och värdet av skissning genom sin beprövade och välfungerande metod, som de använder inom sin egen organisation. Den här metoden kan också betraktas som lågdetaljerad, eftersom du inte skapar tillgångar eller utformar digitala prototyper under processen. 

För att verkligen enas om det bästa tillvägagångssättet med hjälp av denna skissningsprocess måste du dock ha rätt personer i rummet — och många gånger innebär det resurser från utveckling, design, produkt, intressenter och slutanvändare. 

Eftersom vi använder personer från olika team finns det starka skäl att hävda att du faktiskt skapar en prototyp med hög detaljnivå — en prototyp som är förfinad och redo att implementeras ur ett designperspektiv.

Här är några exempel på situationer där skissning kan användas: 

• Du arbetar för en organisation som producerar programvara som tjänst (SaaS)
  Du har interna intressenter (ledning), externa intressenter (kunder som använder produkten), säljteam som säljer produkten och produktteam som bygger produkterna. Om och om igen har du hamnat i en situation där minst en eller flera av dessa grupper har känt eller uttryckt att lösning X eller Y inte uppfyllde behovet ur deras perspektiv. 

• Du arbetar i ett produktteam och skapar programvara eller verktyg för en specifik kund: 
  Du vill samarbeta med varje potentiell teammedlem och din kund för att säkerställa att arbetsflödet tar hänsyn till alla behov, krav och produktspecifikationer innan design och utveckling påbörjas. 

Hur kan du genomföra detta? 

Fastställ vilka som behöver vara i rummet. Beroende på vilket problem du försöker lösa kan du behöva begränsa fokusgruppen eller utöka gruppen för att säkerställa att alla parter är representerade och delaktiga i beslutsprocessen. 

Precis som Basecamp rekommenderar använder du en whiteboard (eller en virtuell whiteboard, som Miro!) och fokuserar på att definiera ett användarflöde med tre grundläggande element, där du endast använder ord (inga bilder!): 

• Platser: Detta är sådant som du kan navigera till, till exempel skärmar, dialogrutor eller menyer som visas.
• Användningsmöjligheter: Detta är sådant som användaren kan interagera med, till exempel knappar och fält. Vi betraktar även text i gränssnittet som en användningsmöjlighet. Att läsa den är en handling som ger användarna information för efterföljande åtgärder. 
• Kopplingslinjer: Dessa visar hur användningsmöjligheterna tar användaren från en plats till en annan.

Diskutera varje element med teamet och iterera kopplingarna, användningsmöjligheterna och till och med platserna utifrån den feedback som tas emot. Du genomför detta steg så många gånger som behövs — för att säkerställa att olika perspektiv och synpunkter granskas, så att varje flöde kan övervägas och, när det är lämpligt, införlivas innan designimplementeringen

3. Prototypning med lapptäcke 

Lapptäcksprototypning är en typ av snabb prototypframtagning som innebär användning av programvara med öppen källkod och var en del av en omfattande studie vid University of Illinois. 

Denna metod för prototypframtagning tar hänsyn till många av de saker vi instinktivt gör för att skapa enhetlighet och spara tid (såsom att välja att använda materialdesign i stället för att specialdesigna ett användargränssnitt) när vi bygger produktprototyper, samtidigt som programvara med öppen källkod också tas med i ekvationen. 

Enligt studien innebär lapptäcksprototypning att ”öppna källkodsprogram fogas samman som ett sätt att skapa prototyper med hög detaljtrohet” och ”kombinerar pappersprototypers snabbhet och låga kostnad, horisontella prototypers bredd samt vertikala prototypers djup och höga funktionalitet”. 

 
Här är några exempel på situationer där lapptäcksprototypning kan tillämpas: 

• Du har fått önskemål om ny funktionalitet i din produkt, funktionalitet som kanske ligger något utanför det som ditt verktyg ursprungligen var avsett för, och vill därför validera önskemålet med andra användare eller intressenter innan du tar dig an hela utmaningen med att bygga ut den.
• Tiden och/eller resurserna är begränsade, men du behöver ett snabbt sätt att validera ett koncept eller användningsfall, eller att skapa momentum hos användare eller intressenter.

Hur skulle du genomföra detta? 

Anta att du har fått en förfrågan om att bygga ett anpassat CRM. I detta CRM vill man inte bara ha kundregister och kundhantering, utan även insyn i olika projekt för var och en av kunderna. Med andra ord ska det fungera som en ”allt-i-ett-lösning” för hantering av kunder, samtidigt som det också utför arbetet åt kunderna. 

Innan du bygger varje verktyg separat bör du validera om verktyget är hållbart och löser det problem som beställaren står inför. Därför använder du lapptäcksprototypning för att implementera en snabb lösning innan du utvecklar någon anpassad programvara. 

• Du börjar med att undersöka programvara med öppen källkod som kan passa för korttidsprototypen. Till exempel:
  • VLC Media Player (mediespelare)
  • GIMP (bildredigerare) 

• När du har valt ut de olika verktyg som behövs för att tillgodose de olika önskemålen inom produkten börjar du foga samman dem. 
• Det önskade resultatet är inte att skapa en perfekt produkt. I praktiken kan det kännas lite märkligt att använda så många olika verktyg med öppen källkod tillsammans. Detta gör det dock möjligt för dig att snabbt skapa en fungerande prototyp med hög detaljtrohet för att validera din metod.
  • När lösningen har testats och validerats kan du upptäcka att några enkla iterationer i programvaran med öppen källkod fungerar för dina användningsfall, eller få den återkoppling du behöver för att förfina konceptet och skapa din anpassade lösning. 

Snabb prototypframtagning och iterativ designprocess

Vi har gått igenom många olika prototyptekniker som kan tillämpas i olika stadier av produkter och idéer, men det är nu den svåra delen börjar: hur gör jag detta till en del av produktens vanliga livscykel? Det kan vara svårt att kasta sig direkt in i prototypframtagning och få med sig olika team (särskilt om du behöver resurser för att genomföra det!). 

Det bästa sättet att skapa momentum och etablera en vana kring prototypframtagning är dock att börja i liten skala. Att hitta ett litet problem som användarna upplever — även om lösningen verkar självklar — kan vara ett bra sätt att testa några av dessa tekniker tillsammans med ditt team. 

Du kommer att kunna hitta nya sätt att förbättra inte bara ditt verktyg, utan även teamets förmåga att proaktivt samarbeta och lösa problem tillsammans. 

Relaterad läsning:

• 10 bästa kostnadsfria verktygen för prototypframtagning inom produktdesign
• 10 bästa verktygen för prototypframtagning av mobilappar för produktteam
• 10 bästa verktygen för snabb prototypframtagning