Under en av mina tidiga intervjuer för en PM-roll ställde företagets vd en enda fråga för att avgöra om jag passade bra för teamet – vilken typ av verktyg använder du?
Det fanns en god anledning till att han ställde den frågan, eftersom de typer av verktyg du använder visar vilka typer av aktiviteter inom produktledning du regelbundet utför och har tillräcklig erfarenhet av.
Men vi använder inte alltid våra verktyg på rätt sätt. Ibland gör vi oss skyldiga till att inte avsätta tid för att lära oss om de senaste och bästa funktionerna som skulle göra livet enklare för oss. Så i den här guiden går jag igenom några av de vanligaste produkterna i vår verktygsuppsättning och hjälper dig att få ut så mycket som möjligt av dem.
Uppgiftshantering: Jira
Jira är förmodligen ett av de mest populära verktygen för buggtriage och uppgiftshantering när det gäller att organisera programvaruteamens arbete.
Även om det finns gott om utmärkta alternativ till Jira är det fortfarande det ledande valet bland Scrum-mästare, yrkesverksamma inom projektledning och personer som arbetar med produktutveckling. Den främsta anledningen är att det är mycket väl anpassat för att köra Scrum-processen med sprintar, hastighet, berättelsepoäng och så vidare.
Jira råkar också vara mitt favoritverktyg för uppgiftshantering. Jag har till och med konfigurerat det för ett par företag och utbildat deras personal i hur det används.
Fallgropar med att använda Jira
Baserat på min erfarenhet är den främsta fallgropen som människor stöter på när de använder Jira att de överkonfigurerar det. Ja, Jira ger dig stor kontroll över vem som kan ändra uppgiftens status, vilken information som måste fyllas i innan du skickar den till QA och så vidare.
Men tro mig, du kommer nästan säkert inte att använda dessa konfigurationer. I stället slutar du med en överkomplicerad process som kräver att vissa personer utför vissa åtgärder på dina uppgifter och hindrar dina framsteg (t.ex. att bara din PM kan stänga uppgifter och att hon är på semester).
Titta bara på det här arbetsflödet med de olika statusar som en funktion kan ha.

Det ser fruktansvärt komplicerat ut, eller hur? Varför inte bara ha ”Att göra”, ”Pågår”, ”QA” och ”Klart”? Jag menar, jag har sett företag som omsätter miljontals kronor i ARR med en process som är så enkel.
I stället för att lägga din tid på att skapa egna konfigurationer brukar jag råda produktchefer att dra nytta av de fantastiska mallar och standardkonfigurationer som Atlassian tillhandahåller – så att du får ut så mycket som möjligt av Jira utan att slösa tid på att konfigurera det.
Så betyder det att Jira är ett överkomplicerat verktyg och att du bör undvika att använda det? Självklart inte!
När ska du använda Jira?
Ja, komplexa konfigurationer är Jiras främsta nackdel, men de är också den främsta fördelen. Du kanske inte är ett team på tio personer som arbetar med en startup-MVP, utan i stället ett programvaruföretag med 5 000 anställda, och du behöver detaljerade kontroller och standardiserade processer för alla dessa personer för att hålla ordning på saker och ting.
I det här fallet är Jiras komplexa konfigurationer en räddare i nöden och låter dig anpassa verktyget efter ditt företags exakta behov.
Du kanske till exempel är ett bioteknikföretag och vill att dina programvaruingenjörer ska ha en uppgiftstyp som kallas Bugg, men det finns också mikrobiologer som behöver uppgiftstypen ”experiment”. Jira kan enkelt hantera den här anpassningen åt dig.
När ska du använda något annat?
Med tanke på de komplexa konfigurationerna och den relativt komplicerade installationen passar Jira förmodligen dåligt för små programvaruteam och företag som gör något annat (t.ex. digitala marknadsföringstjänster).
I stället kan du överväga lättviktiga verktyg för produktchefer, till exempel Monday.com, Trello, Asana och andra.
Trello är till exempel mitt val för mycket små team (och med ”mycket små” menar jag ”bara fyra eller fem personer”). Det är så enkelt att använda att du inte ens behöver en PM för att konfigurera och driva det åt dig.
Have an account? Log In
Analysverktyg: Mixpanel
Som person som leder digitala produkter på PLG-sättet kan jag inte föreställa mig min vardag utan ett ordentligt händelsebaserat produktanalysverktyg. Mixpanel var det första verktyget i den här kategorin som jag fick möjlighet att arbeta med, och jag älskar det!
Fallgropar med att använda Mixpanel
Som ett händelsebaserat analysverktyg är Mixpanel relativt lättviktigt – både när det gäller att utveckla skripten som utlöser händelser i din produkt och att skapa diagram/rapporter i verktyget för att följa dina viktigaste mätvärden. Att det är lättviktigt betyder dock inte att det inte kan utföra avancerade analyser.
Det vanligaste misstaget bland produktchefer i Mixpanel är faktiskt att de inte använder kohortvyn i verktygets diagram för kvarhållningsanalys.

Den kohortbaserade uppdelningen är ett fantastiskt verktyg eftersom den kan visa effekten av dina insatser för att förbättra engagemang och kvarhållning över tid och tala om för dig om du är på rätt väg eller inte.
När du bör använda Mixpanel
Mixpanels enkla konfiguration och användning gör det till ett utmärkt alternativ för nya produkter som antingen är på väg att nå produkt–marknadspassning eller precis har nått det och i stället har börjat fokusera på att förbättra förvärv och aktivering.
Anledningen är att Mixpanels standarduppsättning av diagram som snabbt kan skapas är mer än tillräcklig för att täcka dina behov inom dessa tre områden.
För båda dessa områden har du trattdiagram som kan visa var i användarresorna din produkt misslyckas mest. Enligt min erfarenhet har nya produkter vanligtvis uppenbara och betydande avhopp i sina förvärvs- och aktiveringstrattar, vilket du snabbt kan identifiera med hjälp av vanliga trattar.
När du bör använda något annat
Mixpanel har ingen magisk analysstav som du kan vifta med för att få fram alla typer av insikter om dina data. Så om du behöver göra något avancerat kan det vara bättre att välja ett annat verktyg.
Om du till exempel bygger en förvärvsslinga och vill mäta dess tillväxtmultiplikator (det totala antalet användare du får från en av dina befintliga användare), kommer du inte att kunna göra det med Mixpanel.
Inget händelsebaserat analysverktyg kan faktiskt beräkna tillväxtmultiplikatorer (jag berättar lite mer om detta i min artikel om värmekartsanalys), eftersom de bygger diagram utifrån de händelser som en enskild användare har utfört. Om resan du vill mäta involverar flera användare (som slingor) behöver du använda kunddata i ditt backend-system och välja en BI-verktygslåda som Tableau eller PowerBI för att genomföra det.
Produktstrategi och produktplan: Aha!
Jag måste vara ärlig; jag har aldrig använt ett dedikerat verktyg för att hantera produktplaner och strategi. För mig bestod allt bara av dokument i Notion och visuellt material i Miro. Om jag däremot använde ett sådant verktyg skulle det definitivt vara Aha!
Det började först som ett enkelt verktyg för produktplanering. Företaget valde dock en helhetslösning, och bredden av användningsområden som Aha! kan täcka i dag är enorm. Om du letar efter alternativ till Aha! finns det flera specialiserade alternativ att överväga. Utöver produktplaner får du även:
- Offentlig tavla för feedback och funktionsförfrågningar som låter dig samla in dina användares idéer och lära dig mer om deras behov.
- Integrationer med Intercom och Zendesk för att samla in och hantera den användarfeedback som dina kundsupportteam får in.
- Direkta integrationer med Jira, Github, Bugzilla och andra verktyg låter dig omvandla punkterna i din produktplan till faktiska uppgifter och börja arbeta med dem.
Fallgropar med att använda Aha!
Det är fantastiskt att ha denna uppsättning funktioner. Enligt min erfarenhet av att konsultera startupföretag och produktteam är dock den vanligaste fallgropen med Aha! att människor använder det som ett verktyg för produktplanering och ignorerar dess helhetskaraktär. Människor är särskilt bra på att ignorera strategifliken.

Strategifliken ger dig ett brett urval av verktyg för att ta fram och hantera din övergripande produktstrategi.
När du bör använda Aha!
Som ett helhetsverktyg har Aha! en intressant superkraft – det innehåller det mesta av den information som ledningsgruppen vanligtvis behöver för att fatta strategiska beslut relaterade till produktens funktioner, vision och användningsområden.
Därför skulle jag hävda att Aha! snarare är ett strategiskt produktledningsverktyg än ett verktyg för produktplanering, och att de bästa användarna är chefer på medelstora och stora mjukvaruföretag.
När du bör använda något annat
En av nackdelarna med allt-i-ett-verktyg är att de kan lite om allt, men inte är bäst på något. Så om du vill ha något mer avancerat inom en specifik funktion (låt oss säga färdplaner), skulle Aha! förmodligen inte kunna lösa det.
Dessutom ägnar specialiserade verktyg för färdplaner större uppmärksamhet åt den visuella och estetiska sidan av de färdplaner du skapar och delar med dina produktansvariga, intressenter eller allmänheten. ProductPlan har till exempel färdplaner som ser fantastiska ut och som helt enkelt är en fröjd att titta på.

Så om det är arbete med färdplaner du vill ägna dig åt och du egentligen inte bryr dig om Aha!:s övriga funktioner, kan du överväga att i stället välja ett specialiserat alternativ för färdplaner.
Proffstips för verktyg för kundutveckling, design och samarbete
Utöver att fokusera på de viktigaste verktygen i produktfolkets verktygslåda kan vi titta på vanliga fallgropar med andra verktyg som du sannolikt kommer att använda i ditt dagliga arbete, och se hur du kan få ut mesta möjliga av dem.
Enkätverktyg: SurveyMonkey
Detta är ett av de mest populära verktygen för att samla in kundfeedback, genomföra marknadsundersökningar och lära sig mer om sin målgrupp. Många produktansvariga använder det dock fel genom att ignorera funktionen för att hoppa över frågor.
Med den här logiken kan du hoppa över vissa delar av ditt frågeformulär baserat på de svar som användarna har gett på tidigare frågor, vilket avsevärt förkortar tiden det tar för människor att slutföra din enkät.
Även om det här verktyget är bra har det en begränsad lista över vilka typer av frågor du kan inkludera i din enkät, tillsammans med en något klumpig användarupplevelse. Så om du behöver att din enkät ska vara särskilt bra på dessa två områden bör du överväga att använda Typeform i stället.
More Articles
Samarbetsverktyg: Slack
Slacks popularitet är nästan ofattbar. Det har blivit det självklara meddelandeverktyget och det digitala högkvarteret för i stort sett alla i den digitala världen.
Trots sin popularitet utnyttjar dock inte alla Slacks alla funktioner. Till exempel har väldigt få företag aktiverat Slackbot för att skicka påminnelser till teammedlemmar och utföra andra automatiserade uppgifter. Slackbot är mycket kraftfullt när det gäller att ta hand om vardagligt och mekaniskt kommunikationsarbete.
Jag älskar verkligen Slack, men tyvärr var vi tvungna att släppa det och byta till Mattermost på ett av mina företag eftersom Slack inte kunde erbjuda en lokalt installerad företagslösning som mitt företag kunde driftsätta på sina egna servrar. Så om du arbetar på ett säkerhetskänsligt företag bör du prova en lösning med öppen källkod som kan installeras lokalt i stället.
Prototypframtagning: Figma
Jag minns när olika företag och team använde vitt skilda verktyg för att designa, skapa prototyper för och samarbeta kring användargränssnitt, flödesscheman, whiteboards och designdokument. Det fanns Sketch, InVision, Balsamiq och många andra. Jag såg till och med någon rita användargränssnitt på Photoshop! (Gör inte det.)
I dag gör dock alla detta med Figma, och precis som Slack har det blivit det dominerande verktyget på marknaden.
En av de bästa funktionerna i Figma som människor förbiser är dock överlämningen till utvecklare, som gör att ingenjörer kan få all nödvändig information från designfilen utan krångel.
Trots att det täcker allt som rör design är det dock ännu ett verktyg som kan lite om allt och inte klarar av den avancerade prototypframtagning som du hittar i Axure RP eller liknande verktyg.
Det är inte verktyget som gör skillnaden
...det är händerna och de talangfulla hjärnorna hos den PM som använder dem!
Glöm inte att verktyg är till för att automatisera ditt arbete och befria dig från vardagliga uppgifter. De kommer inte att kunna bygga fantastiska produkter och göra enhörningsföretag av dem. Det är bara du – produktansvarig och ditt team – som har superkraften att åstadkomma detta!
För fler användbara insikter och resurser för produktfolk bör du se till att prenumerera på nyhetsbrevet från The CPO Club!


