UX-designforskning: Så skapar du intuitiva upplevelser

När du läser om UX-forskning i designprocessen för användarupplevelsen ligger mycket fokus på grunderna i att samla in kvalitativa insikter: hur man genomför användarintervjuer, hur man utför användbarhetstester och så vidare. Som ansvarig för användarforskning upplever jag att instruktioner kring allt som händer i produktdesignprocessen efter att du har fått dina insikter lyser med sin frånvaro. 

Det här är viktigt eftersom det, ärligt talat, är själva magin med UX-forskning hur du tolkar de delar och fragment av information som samlats in från användare och införlivar dem i produktdesignen. Insikter som inte omvandlas till åtgärdspunkter är ungefär som en skattkista som grävts ner under marken för alltid – det låter dramatiskt, men det är sant!

I den här artikeln går jag igenom vad du behöver veta när du sitter på en hög med värdefulla kvalitativa data och användarinsikter, men inte är säker på vad du ska göra härnäst.

Varför är UX-designforskningsprocessen viktig?

Var ska jag börja?! UX-designforskningsprocessen är så avgörande för slutprodukten att det verkligen inte går att överdriva dess betydelse. Här är några specifika fördelar med att genomföra kvalitativ UX-designforskning och varför processen som beskrivs i den här artikeln är värd att spara för senare!

Fördel nr 1: Få en bättre förståelse för dina användare

• Ta reda på vilka som använder din produkt.
• Lär dig mer om deras behov och problemområden.

Fördel nr 2: Förbättra produktens användbarhet avsevärt.

• Gör produkten enkel att använda.
• Identifiera och åtgärda problem med användbarheten.

Fördel nr 3: Öka användarnöjdheten dramatiskt.

• Skapa en positiv användarupplevelse.
• Öka användarnas nöjdhet och lojalitet.

Fördel nr 4: Samla in data som du kan använda för att vägleda dina designbeslut.

• Basera designval på data, inte gissningar.
• Säkerställ att designerna motsvarar användarnas förväntningar.

Fördel nr 5: Minska de totala utvecklingskostnaderna.

• Upptäck problem tidigt.
• Undvik kostsamma korrigeringar senare.

Fördel nr 6: Öka din framgångsgrad.

• Större chans att produkten blir framgångsrik.
• Anpassa produkterna efter användarnas behov och marknadens efterfrågan.

Så utvinner du rätt insikter för din design

Oavsett vilka forskningsmetoder du har använt måste du, innan du faktiskt börjar fundera på hur du ska införliva dina kvalitativa insikter i designprocessen, gå tillbaka och komma ihåg vilka dina mål var – vad var det du försökte lära dig från början? Det är mycket sannolikt att dina frågor formulerades utifrån det produktarbete som låg framför dig och ditt företags prioriteringar, vilket är anledningen till att de är den perfekta utgångspunkten när du går från insikter till handling.

För det mesta innehåller dina data och insikter mycket brus – saker som är intressanta, men som du inte behövde analysera noggrant och inte behöver uppehålla dig vid just nu eftersom de inte är relaterade till dina forskningsmål och ditt aktuella designarbete. Det första du behöver göra är att sålla fram alla insikter som du vill omvandla till handlingsbara idéer nu.  

Fundera på hur du kan använda AI i UX-forskning tillsammans med dessa steg.

Steg 1: Skapa en plats där du kan organisera dina insikter efter forskningsämne

Förhoppningsvis skapade du en plan för UX-forskningen när du satte igång med forskningen och formulerade specifikt dina forskningsfrågor. Det första steget från fragmenterade insikter till handling är att organisera alla dina insikter utifrån ämnen som är kopplade till dina ursprungliga mål.

Låt oss säga att du hade 5 separata frågor som du bestämde dig för att besvara under processen med att utforma din undersökning. Använd ett kalkylblad – eller mitt personliga favoritverktyg för visuell kartläggning, Miro – och skapa ett utrymme eller en kolumn för varje aspekt av varje undersökningsfråga.  

Föreställ dig till exempel att en av dina undersökningsfrågor var: Vilka obesvarade problem upplever influencers som använder en schemaläggare för sociala medier för att publicera sitt innehåll?  Ditt insiktsutrymme eller kalkylblad kan innehålla en sektion som kallas Problem med schemaläggaren.

Steg 2: Placera alla dina insikter i det relevanta utrymmet eller den relevanta kolumnen

Ta sedan din lista över insikter och placera dem på rätt plats.  Det du gör nu är att organisera dina insikter på ett sätt som i slutändan kommer att ligga till grund för din handlingsplan.  När du placerar dina insikter i kategorier baserat på dina undersökningsfrågor kan du upptäcka att vissa insikter inte passar in eftersom de inte är relevanta för dina ursprungliga undersökningsfrågor. Placera dem tills vidare i en kategori som kallas Övrigt – vi återkommer till dem senare.

Tips:

Beroende på vilka datainsamlingsmetoder du använde –intervjuer, fokusgrupper, frågeformulär, marknadsundersökningar, sekundärforskning – kan dina insikter inom varje kategori behöva underkategorier. Ditt användbarhetstest kan till exempel ha gett UX-insikter, medan dina intervjuer och fokusgrupper kan ha gett dig fler beteendeinsikter.  Använd färgkodning eller underkategorier för att ange olika typer av insikter nu, så att du inte behöver göra det senare.

Steg 3: Lägg till insikter från kvantitativa data

Även om UX-undersökningar som genomförs av designers och produktchefer tenderar att vara kvalitativa undersökningar, kan du redan ha inkluderat kvantitativa insikter i ditt insiktsutrymme om din undersökningsdesign omfattade kvantitativa metoder som enkäter eller dataanalys. 

Oavsett vilket är det värt att titta på dina undersökningsfrågor och fråga dig själv eller en kollega om ditt datateam kan ha några anmärkningsvärda mätvärden som kan hjälpa dig att gå vidare med att vidta åtgärder i produktdesignprocessen.  

Traditionellt skulle du rådfråga produktanalytiker som tittar på mätvärden för användarbeteende, men glöm inte att tänka utanför ramarna – kanske har ditt affärsutvecklingsteam några kvantitativa insikter att bidra med från sin marknadsundersökning, eller så har ni kanske ett innovationslabb i organisationen som genomför olika typer av undersökningar och har samlat in vissa kvantitativa insikter.

Om du samlar in nya datapunkter i det här skedet lägger du till dem som ytterligare insikter i de rätta kategorierna och går vidare till nästa steg.

Steg 4: Organisera kategorin ”Övrigt”

Nu är det dags att gå igenom kategorin Övrigt och bestämma: vad är relevant just nu? Gå igenom varje enskild insikt och ta dig tid att överväga om denna insikt är relaterad till ditt teams arbete inom den närmaste framtiden. Om så är fallet lägger du till den i befintliga kategorier eller skapar nya. Om inte, låter du den ligga kvar i Övrigt till ett senare tillfälle då den kan bli relevant.

När du är klar med det här steget ska det enda som finns kvar i kategorin Övrigt vara insikter som inte är viktiga just nu (eller någonsin).

Så skapar du insiktsbaserade åtgärdspunkter som formar användarupplevelsen 

Jag kanske är partisk, men för mig är detta verkligen den roliga delen! Det är dags att knyta an till varför du ställde de här undersökningsfrågorna från första början och gå från ny kunskap till produktdesign. Detta är också något som AI i användarundersökningar kan hjälpa till med.

Steg 1: Bestäm vilka relevanta intressenter som ska involveras när du fastställer dina åtgärdspunkter

Metoden du använder för att gå från insikter till handling beror delvis på vilka som är involverade. Gör en lista över de kollegor som du tror är bäst lämpade att hjälpa dig att avgöra hur ni ska lösa problem för användarna ur ett produktperspektiv.

Normalt omfattar detta produktchefer och produktdesigners som är bekanta med det område av produkten som din undersökning berör. I mitt team inkluderar vi ibland även produktmarknadschefer, eftersom de ofta har djupgående kunskaper om hur våra konkurrenter löser problem och bidrar mycket till diskussionen.

Om du arbetar ensam – kanske på ett företag i ett tidigt skede, där du är den enda designern eller produktchefen – behöver du inte oroa dig, det finns fortfarande en väg framåt.

Steg 2: Genomför en workshop med ditt team (eller på egen hand)

Om du arbetar ensam bör du avsätta några ordentliga timmar—kanske någonstans långt från platsen där du brukar sitta.  Om du arbetar tillsammans med andra bör du planera in några timmar för en workshop. Jag har upptäckt att verktyg som designramverk kan vara till stor hjälp för att ge sådana workshoppar struktur och väcka kreativitet.

Människor har alla möjliga preferenser och ritualer när det gäller att genomföra en bra produkt- eller designworkshop, så känn dig fri att vara kreativ! Här är en lista över sådant som är viktigt för din workshop:

• Alla dina insikter som är relaterade till dina forskningsfrågor ska vara visuellt tillgängliga. Många team tycker till exempel om att göra detta med Post-it-lappar (du kan göra detta ansikte mot ansikte med riktiga Post-it-lappar eller använda ett verktyg för designtänkande som Miro eller FigJam om ni arbetar virtuellt). 
• När alla dina kategoriserade insikter visas upp bör ditt team arbeta med prioriteringen. Vilka problem eller möjligheter bland dina insikter är viktigast att arbeta med just nu?
• När ni har prioriterat går ni igenom de en eller två viktigaste problemen eller möjligheterna och brainstormar produktlösningar. Överväldiga inte er själva med fler.
• Skriv ner allas idéer till lösningar. Utgå i det här skedet från att det inte finns några dåliga idéer—även om en idé inte verkar fungera kan den väcka en värdefull tankegång.

Steg 3: Fatta produktbeslut baserat på resultaten från workshopen.

Vem ska vara den primära beslutsfattaren för design när det gäller att omvandla allas idéer till en färdplan? Är det du? Du och din chef? Nu är det dags för den eller de personer som behöver göra det att börja fatta beslut.

Om vi antar att det är du som ska fatta dessa produktdesignbeslut (kanske med ledningens godkännande senare), är din nästa uppgift att gå igenom alla idéer till produktlösningar som kom upp under workshopen. 

Obs!

Det här kan vara en tidskrävande process, men det är viktigt att avsätta tillräckligt med tid så att du kan känna dig trygg med de beslut du fattar. Att ha bråttom innebär vanligtvis att du inte har fullt förtroende för det du presenterar för produktteamet i stort, vilket inte hjälper när det gäller att motivera teamet att sätta igång.

När du går igenom dina anteckningar från workshopen kommer du att se många olika idéer om hur problem kan lösas eller möjligheter förverkligas. Ditt jobb är att använda det du har lärt dig av dina användare, det du vet om verksamhetens mål och din branschkunskap för att avgöra vilka idéer som ska genomföras.  

När du är osäker kan du be dina kollegor eller din chef att komma med synpunkter.  I slutet av den här delen av processen har du en komplett lista över produktiterationer eller nya produktidéer som du vill genomföra. Följ de rätta kanalerna i din organisation för att göra det officiellt, så är du på god väg.

Vanliga problem och hur du övervinner dem

Nu när du har din lista över åtgärder i produktdesignprocessen kan du samarbeta med dina produktkollegor och teknikteamet för att se till att allt har en tidsplan och är uppdelat i hanterbara uppgifter för alla inblandade.  Vid det här laget är det lätt att anta att du är klar med forskningsprocessen, men riktigt än är du inte det!

I en fantasivärld hade du fattat alla rätta beslut baserat på det du lärde dig genom din användarupplevelseforskning—men i verkligheten är det ganska osannolikt! Se till att ha regelbundna avstämningar med alla som genomför det du har planerat. Här är en lista över vanliga problem att vara uppmärksam på och hur dina forskningsinsikter, eller ett nytt forskningsprojekt, kan hjälpa.

Problem 1: Oväntade tekniska utmaningar som förlänger tidsplanerna

När du planerade tillsammans med ditt teknikteam är det möjligt att några av dina forskningsbaserade produktiterationer innebar utmaningar för utvecklarna som inte hade förutsetts i förväg. Det är inte alltid så, men om dessa utmaningar slösar bort massor av tid eller kräver mycket resurser kan du behöva tänka om kring hur du ska gå vidare.

I just det här fallet kan det vara mycket användbart att gå tillbaka till dina ursprungliga insikter och de idéer som kom fram under workshopen. Vilka andra åtgärder kom upp som potentiellt intressanta under ditt forsknings- och analysprojekt? Kanske är vissa av dessa lösningar mer genomförbara ur ett tekniskt perspektiv. Ta upp dem med dina produktkollegor och teknikteamet för att komma fram till det bästa sättet att gå vidare.  

Huvudbudskapet här är följande: dina forskningsresultat och idéerna från forskningsprocessen är fortfarande relevanta. De finns fortfarande där för att vägleda dig när du stöter på problem – glöm inte bort dem eller gå vidare för snabbt!

Problem 2: Nya affärsprioriteringar eller KPI:er som påverkar produktteamets arbete

Vid det här laget utvecklades och genomfördes din forskningsplan för ett tag sedan. I den verkliga världen innebär det att åtminstone vissa affärsförhållanden eller organisatoriska prioriteringar sannolikt har förändrats. Det är viktigt att regelbundet utvärdera om ditt produktteam arbetar med rätt saker.

Om din studie och beslutsprocess ledde till åtgärdspunkter som sträcker sig över flera månader är det normalt och förväntat att du behöver ändra inriktning på vissa av dina planer. Låt dig inte fångas av tankesättet kring alternativkostnad, där du avstår från nödvändiga förändringar av dina planer helt enkelt eftersom du redan har investerat tid och energi.

Vid det här laget gissar jag att du vet vad jag kommer att säga, eller hur? För säkerhets skull: gå tillbaka till dina insikter och workshopidéer! Där kan du hitta alternativ till dina nuvarande planer som tar hänsyn till nya företagsprioriteringar eller marknadsbeslut.  Om du inte hittar det du behöver är det möjligt att du har nya användarorienterade frågor som motiverar ett nytt forskningsprojekt.

Problem 3: Åtgärdspunkter som har lanserats men inte fungerar särskilt bra

Så här är det: oavsett hur etisk vår forskning är fattar vi fortfarande ibland fel beslut av en mängd möjliga orsaker – men orsaken är mindre viktig än hur vi reagerar. Om du följer data om användarbeteende och tidigt kommer att märka att ett av dina forskningsbaserade initiativ inte fungerar bra, har du goda förutsättningar att avgöra vad du ska göra härnäst.

Skapa en arbetsgrupp med relevanta intressenter som kan göra en djupgående analys: vad är det exakt som inte fungerar? Vilka obesvarade frågor behöver du besvara för att kunna avgöra hur du ska gå vidare? Titta tillsammans på dina insikter och workshopidéer och avgör om du behöver göra mer forskning eller om det redan finns ett alternativ i de data och den analys du har.

Lärdomar från din användarupplevelseforskning inför nästa gång

När vi är upptagna med vårt dagliga arbete som produktchefer eller designers blickar vi vanligtvis framåt (som när vi testar den senaste heta designtrenden inom UX!) snarare än bakåt. Men när det gäller designforskning blir vi bättre på den allt eftersom, om vi tar oss tid att göra en efteranalys.

När du har implementerat, ändrat inriktning, lyckats med vissa saker och misslyckats med andra – samla alla som var involverade. Fråga er själva:

• Vilka var våra största framgångar? Misslyckanden?
• Valde vi rätt forskningsmetoder? Varför eller varför inte?
• Kunde vi ha använt alternativa forskningsmetoder för att besvara ytterligare frågor?
• Var alla rätta intressenter inkluderade på lämpligt sätt?

Ta med dig den här diskussionen in i framtiden för att kontinuerligt förbättra hur du genomför användarforskning och integrerar den i beslutsfattandet kring din produktdesign.

Om du vill ha fler insikter om att genomföra designforskning och använda den i din produktdesignprocess rekommenderar jag alltid att du tar del av några bra podcastavsnitt om UX-forskning, går med i en UX-designgemenskap, deltar i en närliggande UX-konferens eller ett UXR-evenemang, eller läser boken Just Enough Research – en utmärkt plats att börja på!

Se dessutom till att prenumerera på nyhetsbrevet från The CPO Club och få insikter och inspiration varannan vecka för användarcentrerat produktarbete.

Lycka till med forskningen!