DoiT Internationals John Purcell om de 5 verktyg som bör finnas i varje produktchefs verktygsbälte

Det sägs att våra misstag ibland kan vara våra bästa lärare. Kan du berätta om det roligaste misstaget du gjorde när du precis hade börjat?

Jag har definitivt gjort misstag i ALLA steg av min karriär – lärandet tar aldrig slut! Och det fanns ett par mycket uppmärksammade misstag tidigt i min karriär som produktchef. Jag minns dem inte som särskilt roliga, men de var utan tvekan formativa. Det första inträffade när jag tog över ansvaret för en ny produkt som redan befann sig i de sena utvecklingsfaserna. Jag antog att min uppgift var att få den över mållinjen, men när vi kom allt närmare lanseringen började jag inse att marknaden inte ville ha den!

Som nybliven produktchef, med stora förväntningar och mycket entusiasm inför produkten, visste jag egentligen inte hur jag skulle ingripa och ändra planen, så jag fortsatte bara att genomföra den på samma sätt. Ja, ni kan föreställa er vad som hände – vi lanserade produkten, men kundernas användning uteblev nästan helt. Jag fick ta det på hakan – vilket blev ett viktigt lärdomstillfälle. Kundtester, återkoppling, validering och användning är de viktigaste formerna av valuta som en produktchef kan ha tillgång till – utan dem kommer ett misstag som mitt att upprepas gång på gång.

Vilket ögonblick tycker du har varit avgörande för din karriär?

Jag är inne på mitt fjärde arbetsdecennium i en varierad karriär, så jag har haft en hel del karriäravgörande ögonblick, som ni kan föreställa er. Beslutet att kort efter min universitetsexamen emigrera från Irland och komma till USA var uppenbart det första, och om jag ska vara ärlig visste jag inte riktigt vad jag höll på med. Det lät roligt, jag hade alltid velat besöka USA och jag fick chansen att komma hit och arbeta. 25 år senare är jag fortfarande här! När jag tänker på det var det både avgörande för mitt liv och för min karriär.

Jag har arbetat på stora börsnoterade företag, små nystartade företag finansierade av riskkapital och etablerade, snabbväxande företag med stöd av riskkapitalbolag. Jag har lärt mig något betydelsefullt av vart och ett av dem, så man skulle kunna hävda att alla har skapat ett karriäravgörande ögonblick. Jag har arbetat för ledare som inspirerade mig och andra som frustrerade mig – varje situation har lärt mig något som har definierat och format hur jag arbetar idag. Jag har haft stor tur som har träffat människor som har drivit mig i nya riktningar, mot sådant jag inte hade gjort tidigare. Kanske är det på en övergripande nivå en av de grundläggande kännetecknen för min karriär – jag har sällan stannat i en roll tillräckligt länge för att bli bekväm.

Jag hamnar ständigt i situationer där jag måste hantera nya saker och nya erfarenheter – en partner på ett riskkapitalbolag i Boston sa nyligen till mig att det inte upphör när man blir mer senior – det finns alltid något nytt att lära sig och något som gör en obekväm!

Kan du berätta om de svåra tider du mötte när du först påbörjade din resa? Övervägde du någonsin att ge upp? Varifrån fick du drivkraften att fortsätta trots att allt var så svårt?

Jag har haft otroligt mycket tur under hela min karriär, även i de allra tidigaste rollerna. Självklart var de svåra ibland – att göra nya saker och konsekvent försätta sig själv i obekväma situationer kan vara mentalt och känslomässigt utmanande. Men jag kan inte för en sekund låtsas att jag har upplevt ”svåra tider” i egentlig mening. Det finns människor i yrken och branscher som är betydligt tuffare än allt jag någonsin har gjort. Vi behöver bara tänka tillbaka på de senaste tre åren med covid-19 och det som våra samhällsviktiga arbetare behövde hantera för att förstå den verkligheten. Jag antar att min personliga drivkraft på jobbet alltid har kommit från denna omättliga hunger efter att fortsätta framåt, fortsätta utvecklas, ta nästa steg mot nästa nya utmaning och göra allt tillsammans med människor som jag respekterar och lär mig av. Det kan vara svårt att behålla en positiv inställning, men jag hämtar energi från människorna jag arbetar med, oavsett om de inser det eller inte! Med rätt team är det fantastiskt vilken sorts magi som kan uppstå. 

Hur håller du koll på teamets framsteg och ser till att alla arbetar mot samma mål?

Ja, det här är en knepig fråga för teamet jag arbetar med nu. Vi är ett helt distansbaserat team, utspritt över olika tidszoner, på omkring 85 personer som representerar 7–8 olika funktioner. Varje funktion har sitt eget sätt att följa upp dagliga uppgifter och leveranser. Därför fokuserar jag på två centrala utmaningar: 1) Att se till att varje funktion prioriterar dessa uppgifter utifrån en enhetlig, övergripande strategi som är väl kommunicerad och enkel att förstå, och 2) att iterera och finjustera ett system som gör det möjligt för chefer och ledare att snabbt förstå status och framsteg mot målet, utan att skriva sida efter sida med statusrapporter eller sitta i timmar långa statusmöten varje vecka. Jag är säker på att ni kan förstå hur utmanande det är i ett företag där människor sällan befinner sig i samma rum!

Vi ger riktning genom att tydligt sätta våra produktinvesteringar i sammanhanget av våra prioriterade affärsmål – om vi lyckas kommer produktchefer, programvaruteam, designers, kundframgångsansvariga (och så vidare) att få mandat att fatta prioriteringsbeslut på daglig basis. När det fungerar behöver jag inte tala om för någon individ eller något team vad de ska arbeta med; jag behöver bara ibland ifrågasätta varför de har prioriterat arbetet på det sätt de har gjort, med mindre kurskorrigeringar vid behov. Vi stödjer och förbättrar den här processen genom att använda OKR-ramverket för att översätta överordnade mål till personliga mål och teammål och sedan hålla människor ansvariga för att mäta sina egna framsteg. 

Slutligen, när det gäller status. Även om ingen någonsin tycker om att sitta i ändlösa statusmöten, är det något vi har åtagit oss att alltid erbjuda övergripande insyn i. Jag kan inte sitta här och säga att vi har fått till det helt perfekt ännu – kalla det ett pågående arbete. Den goda nyheten är att vi blir allt mer samordnade när det gäller att samla in, dela och kommunicera viktiga uppdateringar. Vi är alla mycket engagerade i att undvika överraskningar.

Kan du dela ett exempel på när du använde dataanalys för att fatta ett viktigt produktbeslut, och vilka verktyg använde du för att samla in och analysera dessa data?

Precis som de flesta produktteam jag någonsin har varit en del av försöker vi vara disciplinerade kring detta i varje produktbeslut vi fattar. Jag nämnde tidigare att kundinsikt och närhet till kunden är den mest värdefulla formen av valuta inom produktledning, så vår prioritet är alltid att instrumentera, mäta, testa och validera, dela med våra kunder och få feedback från dem samt använda så många av dessa metoder som möjligt för att vägleda våra beslut. Med det sagt tycker jag att en av de saker som bra produktchefer måste vänja sig vid är att fatta svåra beslut på grundval av ofullständig information. Det är sällan man kan vara 100 % säker på att man har levererat rätt sak när man arbetar snabbt. Men det är hemligheten – rör dig snabbt. Experimentera snabbt. Formulera din hypotes och undanröj varje hinder du stöter på för att testa den snabbt. Fastna inte vid Minimum Viable Product (MVP); fokusera på att förkorta tiden tills du kan lansera den första användbara versionen för att få feedback och testa. Bygg in detta i processen tidigt.

Utöver det använder vi en mängd olika analysprodukter som jag är säker på att ni känner till, till exempel FullStory för analys av UX-sessioner, MixPanel eller Google Data Studio för att mäta användningen av produkter och funktioner, Navattic för interaktiva webbplatsdemonstrationer för att mäta intresse och CRM-data för att koppla samman användnings- och intäktsdata, naturligtvis. Vi genomför kundundersökningar med hjälp av produkter som SurveyMonkey eller enkla Google Forms, men inget ersätter effekten av ett direkt samtal med en kund som har ett problem. 

Det är en balans, eller kanske är kompromiss ett bättre ord här. Om du har turen att arbeta på ett företag som växer och rör sig lika snabbt som DoiT, är snabbhet ett måste. Jag säger detta till mina medarbetare hela tiden: Om du har en idé, dela den snabbt och brett. Skaffa så mycket feedback och respons du kan på så kort tid som möjligt. Du kommer kanske aldrig att vara säker. Så lansera den enklaste versionen av din idé och låt kunden tala om för dig om den fungerar. 

Hur håller du dig uppdaterad om branschtrender och ny teknik som kan påverka din produkt?

DoiT:s framgång bygger till stor del på den närhet vi snabbt skapar med våra kunder. Vi är ett företag med lite mer än 500 personer i dag. Men vi hade över 10 000 kundinteraktioner under 2022. Som jag har sagt några gånger i den här intervjun är DETTA den viktigaste källan till marknadsinformation som vi förlitar oss på. Våra kunder är snabbväxande, digitalt infödda företag som nästan helt verkar i det publika molnet. Per definition innebär det att de rör sig snabbt och upplever olika problem varje dag. Vårt jobb är att förstå vart de är på väg, förutse problemen och hjälpa till. Vi förlitar oss på djup, djup kunskap om och förståelse för tekniker inom det publika molnet och de sammanhang där de används. Därför håller vi oss naturligtvis nära själva hyperskalningsleverantörerna av publika molntjänster – vi lär oss och förbättras hela tiden. 

Vilka är några av de viktigaste samarbetsmetoderna som du använder med ditt team, intressenter och andra avdelningar, och hur ser du till att alla har samma bild?

I ett helt distansbaserat företag där medarbetarna är utspridda över olika tidszoner är DETTA det som håller mig vaken om natten. Efter covid-19 verkar det som om hybridarbetsmodellen ändå är det vi sannolikt kommer att landa i inom hela teknikbranschen. Alla företag som kombinerar arbete på plats och på distans kommer att kämpa med idén om och de praktiska aspekterna av samarbete. Precis som de flesta förlitar vi oss på videokonferenser för ”live”-samarbete och verktyg som Slack, Miro, StackOverflow och Atlassian för kommunikation, idéutbyte och kunskapsdelning. Informationen flödar fritt genom vårt företag, men vi arbetar hårt för att säkerställa att transparensen består även när vi växer. För företag som DoiT är förmågan att skala upp samarbetet och inspirera alla teammedlemmar att knyta an till uppdraget avgörande. Om du tar det för givet eller inte gör medvetna investeringar i det kommer verksamheten att misslyckas. 

Hur följer och prioriterar ni kundfeedback och funktionsförfrågningar, och vilka verktyg eller processer använder ni för att införliva den feedbacken i er produktfärdplan?

Vi har provat några olika, systematiserade metoder för detta. Vi har portaler för funktionsförfrågningar, men har upptäckt att de är något problematiska när det gäller öppenhet, skräppost och ordning. Vi använder dem fortfarande och provar några idéer för att stärka den kanalen. Jag nämnde att vi hade över 10 000 interaktioner med kunder under 2022 – helt enkelt gav varenda en av dessa upphov till något intressant och värt att fundera över! Tricket är att försöka organisera och kategorisera så att du inte behöver gå igenom alla 10 000! Vi har några otroligt talangfulla personer på DoiT, och de experimenterar med avancerade tekniker för stordatabearbetning för att lyfta fram meningsfulla insikter där. 

Med allt detta sagt tror vår produktorganisation djupt på den magi som uppstår vid liveinteraktion med kunder. Det spelar ingen roll om de vill prata med dig om det du vill veta eller inte! Du kommer helt enkelt ALDRIG att ha ett samtal med en kund utan att lära dig något som påverkar ditt tänkande. Vi försöker ha kvantitativa mål för kundinteraktioner i produktteamet – bygga upp muskelminnet och hitta sätt att använda dessa muskler varje dag om du kan. Därifrån är det enkelt att använda ”gammaldags” mekanismer för feedbackspårning, som Google Docs eller Slack-arbetsflöden, för att organisera allt. 

Utifrån din erfarenhet, vilka är de ”5 verktygen som bör finnas i varje produktchefs verktygslåda”?

1. Nyfikenhet – Inte ett tekniskt verktyg i egentlig mening, så jag kanske fuskar lite här. Men om du behåller nyfikenheten i ALLT du gör kommer du aldrig att sluta upptäcka och lära dig. Anställ personer som visar prov på den, belöna personer som uppvisar den och ta vara på den om du har den.

2. Google Slides/Powerpoint – Inte det mest glamorösa verktyget i verktygslådan, men jag anser att god berättarförmåga är en ovärderlig färdighet hos riktigt bra produktmänniskor. När du tillbringar en stor del av din tid med att påverka människor utan formell auktoritet kommer förmågan att berätta en bra historia och förmedla den tydligt och på ett övertygande sätt att ta dig LÅNGT!

3. Uppgiftsspårare – Det här är ett samlingsbegrepp, så ännu ett fusk kanske. Produktchefer ägnar en betydande del av sin tid åt att prioritera, omprioritera och förfina arbetslistor, oavsett om de finns i en Jira-backlogg, på en Asana-Kanban-tavla eller helt enkelt i ett Trello-projekt. Jag har alltid tyckt att det är hjälpsamt att ha en parallell metod för att följa mina personliga uppgifter och hålla ordning på och strukturera mina åtgärder. Jag har provat anteckningsböcker, Google Tasks, Trello och till och med Jira självt! Nu har jag landat i en produkt som heter Notion, som är ett otroligt flexibelt, kraftfullt och intuitivt program. 

4. Kommunikationsinstinkt – Ursäkta, ännu ett icke-tekniskt fusk här! De bästa produktcheferna är ofta också de bästa kommunikatörerna. Jag pratar inte om verktyg här (se punkt två ovan) – jag pratar om beteendeegenskaper. Vi har ett uttryck i vår organisation – syre och solljus – vi behöver båda för att leva. Idéer och arbete behöver samma sak. Bra idéer dör i mörkret. De största misstagen sker i mörkret. Ett åtagande att vara öppen och kommunicera aktivt och ofta är svaret. När du ansluter dig accelererar lärandet, misstag upptäcks och korrigeras, idéer förbättras genom debatt och feedback, och du undviker i allmänhet att förstöra någons dag.

5. Tålamod – De bästa företagen är fyllda av människor som bryr sig om produkten och vill dela idéer om vart den ”måste” ta vägen. Som produktchef kan det skapa oro, kännas överväldigande, bygga upp frustration och skicka dig ut på en känslomässig berg- och dalbana. De bästa produktcheferna rör sig snabbt men har tålamod när det behövs. De blir aldrig för upprymda eller för nedstämda och behåller balansen i sitt arbete. Detta är en av mina största dagliga utmaningar. Som tur är omges jag av människor som jag kan lära mig detta av!

Finns det någon person i världen som du skulle vilja äta en privat frukost eller lunch med, och varför?

Den produktpodd som hjälpte mig genom pandemin är Pivot med Kara Swisher och Scott Galloway. Det är fortfarande den enda podd jag alltid håller mig uppdaterad om, och den fokuserar på livet i skärningspunkten mellan näringsliv, teknik och ibland politik. De här två inspirerar mig på olika sätt. Kara har sett och skrivit om varje teknikvåg sedan början av 1990-talet, och Scott är en av världens smartaste ekonomer och företagsledare. Deras olikheter och särdrag blottlägger deras råa mänsklighet. Jag skulle äta frukost med vem som helst av dem, men helst med båda!

För mer innehåll som detta, prenumerera på nyhetsbrevet för produktchefer.