Skip to main content

Om du är produktchef utan ett team för användarundersökningar, har du då otur? Absolut inte. Även om dedikerade forskare verkligen vore drömmen (jag är partisk, eftersom jag själv leder ett team med sådana), kan en användarcentrerad produktchef skapa och genomföra en UX-undersökningsplan som besvarar några av de viktigaste frågorna om användarna under produktutvecklings- och designprocessen.

Jag går igenom exakt vad du ska göra och hur du ska göra det – låt oss börja.

Hur vet du när det är dags att starta ett användarundersökningsprojekt?

Innan vi går igenom verktyg för användarundersökningar och detaljerna kring hur du skapar en plan för användarundersökningar är det viktigt att reflektera lite över när det är mest givande att genomföra användarundersökningar. Särskilt om du inte arbetar heltid med undersökningar vill du se till att du investerar tid i undersökningar där de gör störst nytta.

Continue Reading for Free

Create a free account to finish this article, plus get ongoing access to timely insights and practical resources.

Här är en praktisk tabell som hjälper dig att avgöra om det är dags att kavla upp ärmarna och göra en undersökning.

✅ Det kan vara dags att prioritera UXR om …❌ Det kanske INTE är dags att prioritera UXR om …
Du saknar nya idéer för funktioner eller andra initiativ som svarar mot användarnas behovDu inte har tid att göra iterationer av den del av produkten som du vill undersöka
Du har haft ett mycket framgångsrikt eller misslyckat produktinitiativ och inte är säker på vad du kan lära dig av erfarenheten inför framtida iterationerDina aktuella frågor om användarna främst beror på att du är nyfiken och inte på att du behöver svar för att kunna fatta produktbeslut
Det råder oenighet eller brist på kunskap i teamet om vilka användarproblem eller behov som är viktigast att lösaDu inte kommer att ha tid att slutföra undersökningen innan du måste fatta de relevanta produktbesluten
Du arbetar med ett nytt flöde eller en ny funktion och funderar över vilken den ideala användarupplevelsen är

Överlag är det klokt att göra användarundersökningar när du har en praktisk anledning att göra det och när du har tillräckligt med tid för att genomföra undersökningen och definiera handlingsbara insikter. Det är också värt att notera att om du hoppar över användarundersökningar riskerar du att utveckla en dåligt utformad produkt.

Nu antar vi att du har tänkt igenom detta och känner dig redo att sätta igång. Härnäst följer din steg-för-steg-guide för att skapa en stabil plan för användarundersökningar.

Skapa en UX-undersökningsplan steg för steg

Om du gör en snabb sökning ser du att världen är full av många olika podcasts om UX-undersökningar, resurser och tillvägagångssätt när det gäller att skapa en undersökningsplan. I min roll som ansvarig för användarundersökningar har jag märkt att en kort och koncis plan på en sida är det bästa sättet att både planera undersökningen så att alla intressenter kan förstå den och lämna tillräckligt med tid för att faktiskt genomföra undersökningen.

Här är stegen du ska följa när du skapar din ensidesplan. Du kan också använda AI i användarundersökningar tillsammans med vart och ett av dessa steg.

Steg 1: Kom överens med teamet om målen för undersökningen 


Det är ofta frestande att inleda samtalet om användarundersökningar med metodiken – ”vi gör några intervjuer” eller ”vi genomför en enkät.”  Sanningen är dock att du inte kan veta vilken metodik du ska använda, eller ens om du vill använda en kvantitativ eller kvalitativ metodik, förrän du tillsammans med teamet har definierat era mål. 

När du har definierat era mål – med andra ord vad du vill lära dig och varför – och hela teamet är överens, kan du börja utarbeta din undersökningsplan.

We’ve collected the goods — AI prompts, exclusive deals, and a library of resources for product leaders. Unlock your account for access.

Min rekommendation:

Samla den minsta och mest relevanta gruppen kollegor vars arbete kommer att påverkas direkt av din undersökning. Ofta består denna grupp av andra produktchefer, teamet för UX- eller produktdesign, produktmarknadschefer och en representant från den högsta ledningen i produktteamet.  

Fundera på vad som är rimligt utifrån ert produktutvecklingsarbetsflöde och er organisationskultur och samla alla.

Se detta möte som ett brainstormingmöte där du får möjlighet att lämna ditt eget perspektiv och höra från andra kollegor vad de vill lära sig. Eftersom det i slutändan är du som skapar undersökningsplanen och ansvarar för processen för UX-designundersökningar avgör du vad som ska tas med och vad som inte ska tas med.

Denna brainstorming med dina kollegor ger dig inte bara praktisk information att ta med i undersökningsplanen, utan du kommer också att märka att det blir lättare att få stöd för undersökningsprocessen när dina kollegor känner att de verkligen är delaktiga.

Cori Widen

Tips

När du brainstormar med ditt team bör du be alla som ställer en fråga om användare att förklara hur svaret på den frågan kommer att hjälpa dem att fatta viktiga produktbeslut. Det här är ett bra sätt att sålla bland era forskningsmål och fokusera på det som faktiskt kommer att ha praktiskt, konkret värde inom en överskådlig framtid.

Steg 2: Skriv avsnittet Berättelsen i din ensidiga forskningsplan

Nu när du har brainstormat med dina kollegor och har all information som fick dig att börja planera forskning från första början är du redo att börja skriva ett utkast till din plan (du kan också använda AI inom UX-research för att spara tid på skrivandet).

Min rekommendation:

Det första avsnittet i din forskningsplan bör vara det som kallas Berättelsen.

Berättelsen består av allt från 3 till 6 meningar som kortfattat förklarar, med ord, vad du gör och varför. Målet med det här avsnittet är att skapa en kort berättelse så att alla som läser den förstår varför du bedriver forskning och vilken förväntad effekt dina insikter kommer att ha.

Vi tittar på ett exempel för att hjälpa dig att komma igång.  Föreställ dig att ditt företag har en app för mindfulness och planerar att bygga en communityfunktion där personer som är intresserade av mindfulness kan interagera med varandra på ett meningsfullt sätt.  En exempelberättelse kan se ut ungefär så här:

Exempel på berättelse

Det här kvartalet påbörjar produktteamet ett ambitiöst projekt för att skapa en mindfulness-community i appen. Vårt mål är att ge våra användare verkligt värde, och vi kommer att använda mätvärden inom konverteringsgrad och communityengagemang för att mäta våra framgångar.   

Innan vi börjar skapa produktfärdplanen för communityn kommer teamet att genomföra användarforskning för att lära sig mer om vår målgrupp och om hur vår framtida community bäst kan hjälpa dem.  Den här forskningen gör det möjligt för oss att inleda projektet genom att få en djupare förståelse för användarnas behov kopplade till communityn, så att vi kan börja brainstorma produktlösningar. 

Observera att du i avsnittet Berättelsen är ganska generell för att ge sammanhang och bakgrund – i nästa avsnitt skriver du ner dina konkreta forskningsmål.

Steg 3: Definiera och skriv avsnittet Omfattning i din forskningsplan

Efter berättelsen skapar du avsnittet Omfattning. Det är den del av forskningsplanen där du definierar dina specifika forskningsfrågor. Enkelt uttryckt är det här du vanligtvis skriver ner, i en punktlista, vad exakt du vill lära dig genom din forskning.

Om vi fortsätter med vårt exempel om en mindfulness-community kan Omfattning se ut ungefär så här:

Exempel på omfattning

  • Involverar medlemmar i vår målgrupp för närvarande andra i sin mindfulnesspraktik? Varför/varför inte? Hur?
  • Är medlemmar i vår målgrupp för närvarande med i några communities med fokus på mindfulness? Om ja, vilka är de främsta värdeerbjudandena i dessa communities? Vad saknar dessa communities, om något?
  • Har medlemmar i vår målgrupp mål kopplade till mindfulness? Om ja, hur formulerar de dem? Vad är svårt med att nå dessa mål? Vad hjälper dem att arbeta mot sina mål?

Min rekommendation:

Omfattningen kan vara längre eller kortare än i det här exemplet, och du kan använda den syntax som är mest meningsfull för ditt team – men den övergripande tanken är att alla som läser avsnittet Omfattning i din UX-forskningsplan ska förstå exakt vilka dina forskningsfrågor är och vilken typ av information du vill få fram.

Nästa steg är att använda Berättelsen och Omfattningen för att avgöra vilken forskningsmetod du ska använda …

Steg 4: Definiera dina forskningsmetoder och skriv avsnittet Metodik i din forskningsplan

När du har definierat Omfattningen kan du avgöra vilka forskningsmetoder som bäst hjälper dig att besvara de forskningsmål du har definierat. Det finns många beslut att fatta här, och du kommer troligen att ställa dig frågor som:

  • Bör jag göra kvalitativ eller kvantitativ forskning?
  • Jag har gjort användbarhetstester tidigare, men jag är inte säker på om det är relevant för forskningens mål – hur vet jag det?
  • Hur många metoder bör jag använda? Hur många forskningsdeltagare behöver jag?

Det här är alla bra och relevanta frågor – och det är verkligen sant att en oerhört viktig del av forskningsprocessen är att välja rätt metodik. Även de vanligaste metoderna – intervjuer, enkäter, användbarhetstester och så vidare – ger mycket olika typer av information.  

Den goda nyheten är att det finns mängder av bra resurser om användarupplevelseforskning där ute som kan ge dig vägledning, även om du ännu inte har så god kunskap om vilka UX-forskningsmetoder du ska använda och när. Den här guiden är en bra utgångspunkt när det gäller att förstå vilka forskningstekniker som kan hjälpa dig med ditt specifika forskningsprojekt. 

Om du vill förstå mer om hur många deltagare du ska rekrytera, eller hur många forskningssessioner du ska genomföra, för varje steg i ditt UX-forskningsprojekt, ger den här artikeln en utmärkt beskrivning av vad du bör ta hänsyn till.

När du har definierat din metodik skriver du ner den i din forskningsplan. Döp avsnittet till Metodik och inkludera en punkt för varje metod – och ja, det är absolut möjligt att du använder mer än en forskningsmetod i ditt forskningsprojekt.

Min rekommendation:

Se till att definiera målgruppen av forskningsdeltagare för varje metod.

Här är ett exempel på hur punkterna under avsnittet Metodik kan se ut:

  • 10 användarintervjuer {Nuvarande frekventa användare som har minst 2 sessioner per vecka under den senaste månaden}
  • 10 användarintervjuer {Användare som använder XYZ-konkurrentens app minst två gånger i veckan}
Cori Widen

Tips

Du kan inkludera andra relevanta uppgifter i det här avsnittet om du tycker att de är viktiga att ange. Till exempel: kommer varje metod att genomföras på plats eller virtuellt? Vill du länka till din lista med intervjufrågor för att vara transparent med vad du kommer att fråga användarna om du genomför intervjuer? Så länge kärninformationen finns med kan du lägga till uppgifter som du tycker att ditt team behöver enas om och/eller känna till.

Steg 5: Definiera och skriv din tidsplan och budget

Fråga vilken användarforskare som helst, så kommer de att berätta att alla som får höra talas om ett användarforskningsprojekt omedelbart vill veta hur lång tid det kommer att ta. I slutet av din ensidiga forskningsplan anger du ett måldatum för när dina forskningsleveranser ska vara klara. Det betyder helt enkelt: när kommer du att ha dina forskningsinsikter och produktrekommendationer redo att presentera för andra intressenter?  

Min rekommendation:

Du kan vilja ange din tidsplan som ungefärlig i forskningsplanen, eftersom det kan vara något oförutsägbart att faktiskt genomföra forskning. Exempelvis kan projektets tidsplan behöva ändras beroende på hur lång tid det tar att rekrytera deltagare, något som du inte alltid kan förutse exakt i förväg.

Utöver tidsplanen bör du fundera på om det passar inom er organisationskultur att uttryckligen ange projektets budget i forskningsplanen. Om din chef behöver godkänna planen och utgifter som att ersätta forskningsdeltagare för deras tid, är det en god idé att inkludera detta i planen.

Steg 6: Dela din forskningsplan för återkoppling och slutlig förankring

Grattis! Du är klar med det första utkastet till din UX-forskningsplan. Den är en sida lång, ger all nödvändig kontext och beskriver exakt vad du ska göra och när. Som en sammanfattning ser din mycket grundläggande mall för en UX-forskningsplan ut ungefär så här:

Berättelse: Ge den allmänna kontexten för den här forskningen

Omfattning: Ge en punktlista över vad du vill lära dig av den här studien

Metodik: Lista vilka forskningsmetoder du ska använda och med vilka

Tidsplan: Ge en ungefärlig tidsplan för din forskning och berätta för alla när du planerar att leverera dina resultat

Budget: Definiera vid behov din budget här för godkännande

Nästa och sista steget är att dela utkastet av din plan med de viktigaste intressenterna. Tillåt kommentarer och använd ditt omdöme för att avgöra vilken användarfeedback som ska införlivas (eller inte). När du känner att du och dina kollegor är rimligt samstämmiga är du klar! Du har din forskningsplan och är redo att börja genomföra ditt användarundersökningsprojekt. 

Genomföra din undersökning och därefter

Oavsett om det här är första gången du genomför en plan för användarundersökningar eller om du har viss erfarenhet, är det värt att ta lite tid till att reflektera över några bästa praxis precis innan du börjar. 

Här är några tips och knep att ha i åtanke när du går vidare:

  1. Sluta aldrig lära dig: Kom ihåg att det finns mängder av resurser på nätet om du är obekant med en specifik metod. Avsätt tid i kalendern för att fylla igen kunskapsluckor efter behov under hela undersökningsprocessen. I dag kan det innebära att du bekantar dig med ett verktygs AI-funktioner (till exempel Figma AI:s funktioner för textskapande, bildgenerering och annat).
  2. Kommunicera hellre för mycket: Uppdatera teamet då och då när tidsplanen förändras. Det är oundvikligt att något inte går exakt enligt planen, och det brukar vara helt okej så länge du kommunicerar eventuella förändringar i tidsplanen till berörda intressenter.
  3. Var inte rädd för förändringar: Jag syftar inte på att hoppa på en trendig ny trend inom UX-design—jag talar om behovet av att ändra riktning när din undersökning inte går som du hoppats. Glöm inte att din forskningsplan kan ändras. Om du börjar undersöka och inser att du inte uppnår mättnad med din nuvarande urvalsstorlek, eller att du behöver lägga till en ytterligare undersökningsmetod för att få de insikter du behöver—då är det helt okej! De flesta användarundersökare upplever detta då och då. Gör det du behöver för att slutföra arbetet.
  4. Fokusera på värdet: Formatet på dina leverabler beror på organisationskulturen, men i slutändan vill alla att varje användarundersökning ska leda till insikter som går att omsätta i handling. Bra undersökningar är undersökningar med praktiskt värde, oavsett om de presenteras som en forskningsrapport eller en presentation. 

Undersökningar av användarupplevelsen är omvälvande—ta till vara på dem!

Det kan kännas överväldigande att inleda och genomföra användarundersökningar bland alla dina andra uppgifter, men förhoppningsvis känns det nu mer hanterbart när du har utarbetat din plan på en sida. De flesta yrkesverksamma inom produktutveckling och UXR som har satsat på användarundersökningar och integrerat dem i produktutvecklingsprocessen beskriver det som omvälvande för dem själva, produkten och deras teammedlemmar. Det är inspirerande att lära sig av sina användare och använda resultaten från sina undersökningar som utgångspunkt för viktiga produktinitiativ.

När din resa med användarundersökningar fortsätter bör du se till att prenumerera på nyhetsbrevet från The CPO Club, som är en av mina favoritkällor för nya och aktuella råd om undersökningar av användarupplevelsen.

Lycka till med undersökningarna!