Har ni några idéer om hur vi borde lösa det här problemet?
Det här är en fråga som var och en av oss ställer till ett team av talangfulla ingenjörer och designers åtminstone ett par gånger i veckan. Sedan blir det förstås livligt i rummet med mängder av lösningar och idéer. Om du har befunnit dig i den här ofta kaotiska och svårhanterliga situationen fler gånger än du kan minnas, kommer här en enkel idéskapandeprocess i tre steg som du kan införa för din produkt för att få kontroll över allt kaos.
Steg 1: Skapa ett inflöde av kvalitativa idéer och återkoppling från värdefulla källor
Jag brukar lägga störst vikt vid det här steget i processen för idéskapande, och jag rekommenderar att du gör detsamma.
På den tiden när jag var biträdande produktchef och knappt kunde förstå några av yrkets centrala begrepp, var min uppfattning om en bra produktchef en person som kunde komma med de bästa idéerna i rummet.
Det låter dumt nu, eftersom man med tiden börjar inse att det inte har något värde att bara kläcka ur sig idéer utan sammanhang, och att man kan sluta med att bygga saker som ingen vill ha.
Jag är säker på att jag inte var den enda som undrade hur kunderna lyckades använda produkten på fel sätt.
Den dåliga nyheten var att det var jag som hade byggt fel produkt genom att kläcka ur mig idéer utan att ta hänsyn till våra användares behov, våra grundares strategi och vision samt data.
Därför bör vi, innan vi ens funderar på att ordna en brainstormingsession, se till att vi har rätt insikter, återkoppling och idéer att diskutera under workshopen för produktens idéskapande. Jag tycker också att det är bra att gå in i sessionen med verktyg som kan hjälpa gruppen att ta fram idéer av högre kvalitet, till exempel strukturerade designramverk som gör processen mer engagerande och lösningsfokuserad.
Samla in återkoppling och idéer från interna källor
Att lämna kontoret och prata med kunderna är alltid en bra idé, men du kan också samla in en betydande mängd värdefulla idéer och insikter inom det egna företaget.
Vi går igenom ett par interna källor och ser vad vi kan få ut av dem.
Kundsupport
Om du har en relativt etablerad användarbas kan den information som ditt kundsupportteam har samlat in vara en guldgruva av återkoppling, önskemål och idéer.
Användare kommer att kontakta dem för att klaga på sin undermåliga användarupplevelse, problem som hindrar dem från att nå sina mål med hjälp av din produkt eller avsaknaden av specifika funktioner som de önskar att du hade.
För att skapa ett stadigt inflöde av värdefull information från ditt supportteam kan du göra följande:
- Skapa en Slack-/Teams-kanal där dina supportmedarbetare kan publicera intressanta insikter eller förslag.
- Använd analysfunktionerna i din support-/CRM-plattform för att samla in statistiska uppgifter om hur ofta klagomål förekommer för varje typ av problem samt hur ofta användare föreslår specifika nya funktioner.
Du kan sedan samla de vanligaste önskemålen från Slack-kanalen och analyspanelen och ta med dem till nästa brainstormingsession för bearbetning.
Have an account? Log In
Företagsledning
Förutom att vara kundcentrerade måste bra produkter också följa grundarnas vision. Om du enbart förlitar dig på kundönskemål när du bygger din nya produkt kan du sluta med antingen något som är överlastat med funktioner eller en produkt som inte är revolutionerande.
Om jag hade frågat människor vad de ville ha skulle de ha sagt snabbare hästar.
-Henry Ford
Det är avgörande att du efterfrågar och samlar in idéer från företagsledningen samt anpassar dina befintliga produkt- och funktionsidéer efter dem, för att säkerställa att du följer deras vision och strategi.
För att genomföra detta rekommenderar jag att du antingen aktivt involverar företagsledningen i teamets brainstormingsessioner eller, om de har ont om tid, ordnar en separat och mindre session där de kan dela sina tankar med dig.
Sessioner för genomgång av KPI:er
Vi lever i dataålderns guldålder, och många ekonomer anser att data är den "nya oljan". Varför? Det korta svaret är att data driver utvecklingen framåt. Det längre svaret är däremot att data skapar stor klarhet för de personer som fattar besluten, samtidigt som det gör det möjligt för dem att upptäcka potentiella problem och identifiera de produktområden som är ansvariga för dem.
Om du har analysdata om dina kunder kommer den att fungera som en av de mest värdefulla källorna till idéer och insikter som du kan ta med dig till brainstormingsrummet.
För att underlätta den här processen kan du organisera så kallade KPI-granskningsmöten där du samlar ditt produkt-, marknadsförings- och tillväxtteam och tittar på det aktuella läget för era KPI:er samt deras utveckling över tid.
Det är då du kan upptäcka många potentiella problem som du behöver brainstorma fram lösningar på.
Vi tittar på ett praktiskt exempel för att bättre förstå värdet av dessa möten.
Föreställ dig att du leder produktarbetet för en meddelandeapp som liknar Slack och att du har angett ”antalet förstagångsmeddelanden” som dess North-Star-mått, eftersom dess tillväxt korrelerar positivt med intäkts- och retentionstillväxten.
Under ett av era veckovisa KPI-granskningsmöten upptäcker du och ditt team att ert North-Star-mått har minskat.
Detta leder till en snabb undersökning för att förstå orsaken. Efter att ha tittat på konverteringstrattarna (som i ditt fall var Registrering → Skapa kanal → Användning av första meddelandet) upptäcker du att konverteringen från registrering till skapande av kanal har minskat med ~2,5 %.
Genom att undersöka saken lite närmare och gå igenom ett par sessionsinspelningar förstår du att fler personer besöker er meddelandeapp via mobilen och att mobilupplevelsen för att skapa kanaler är mycket förvirrande.
Voilà! Du har precis identifierat ett allvarligt problem som kräver ett idégenereringsmöte för att hitta lösningar.
Hittills har vi gått igenom dina interna källor till värdefulla idéer, problemformuleringar och feedback. Nu går vi vidare till källorna utanför företaget och tittar på den viktigaste av dem alla – dina användare.
Samla in idéer från dina användare
Du har inte en användarcentrerad produkt om du inte kommunicerar med dina användare och införlivar deras röster i dina processer för idégenerering och beslutsfattande.
Det mest uppenbara sättet att göra detta är förstås genom användarintervjuer. Men detta är ett ämne som förtjänar en separat guide. Så låt oss i stället fokusera på ett par alternativa källor till idéer och användarfeedback som du kan använda för dina produkter.
Feedbackinsamlingskomponenter i din produkt.
Du har förmodligen lagt märke till trenden att många SaaS-verktyg ber om feedback direkt i sitt användargränssnitt. Anledningen till att detta blir allt vanligare är kvaliteten och relevansen på den feedback du kan få genom att använda dem.
Du kan uppnå denna relevans genom att strategiskt placera dina feedbackkomponenter på de platser i användarresan där dina användare precis har upplevt dina funktioner och har en stark avsikt att berätta vad de tyckte om dem.
Transkriberingstjänsten Otter ber dig till exempel att betygsätta transkriberingen på en femgradig skala direkt på sidan där du läser transkriberingen.
Om du dessutom ger ett lågt betyg ber de dig att lämna ett kort meddelande som förklarar vad som var fel med din transkribering.
De ber också om ditt tillstånd att få tillgång till innehållet i den transkribering du har utvärderat, så att de kan analysera det och identifiera de misstag de har gjort. Jag är ganska säker på att de kommer att använda dessa data i sina AI-modeller för att förbättra dem ytterligare i framtiden.
Obs! Funktioner som denna är relativt enkla att bygga själv, men du kan också använda specialiserad programvara för idéhantering för att hantera det åt dig.
Användargemenskaper
En annan bra plattform för att hålla kontakten med dina användare, ta del av deras feedback och införliva deras röster i din idéprocess är de gemenskaper som byggs kring din produkt.
Det kan vara allt från Discord-servrar till Slack-gemenskaper och till och med dedikerade forum som Atlassian-gemenskapen.
Oavsett vilket format du väljer kommer dina användare, om du hanterar dessa gemenskaper väl, att börja uppmärksamma vissa problem som du kanske har missat eller ge dig värdefulla idéer för hur du kan förbättra din produkt.
Offentlig ärendehanterare
En annan metod för att samla in förslag och feedback från dina användare är att skapa en ärendehanterare och låta alla rapportera buggar, skicka in funktionsförfrågningar och föreslå förbättringar av din produkt.
Har du hört talas om Jiras….eh…Jira? Just det, Jira, projektstyrningsverktyget, har en Jira-instans där du kan öppna uppgifter och skicka dem till Atlassian-teamet.
Så här ser ett funktionsförslag ut där.
En av de smartaste sakerna Jira har gjort här är att de har gett användarna möjlighet att rösta på buggar och förslag, vilket hjälper produktteamet att prioritera dem som har fått flest röster.
Även om detta är relativt vanligt för ingenjörsrelaterade produkter står det dig fritt att göra samma sak för vilken typ av produkt du vill.
Det är helt okej (och fantastiskt!) när människor delar dumma idéer
Innan vi går vidare till nästa steg i vår idéprocess ville jag ta upp något viktigt. Det finns inga dåliga idéer!
Ja, människor kan föreslå att man lägger till en funktion som inte överensstämmer med din strategi, eller så är det något som bara skulle gynna dem själva.
Ja, du kanske säger nej (att säga nej är en superkraft inom produktledning) till de flesta av dem, men se alltid till att dina användare och kollegor känner sig bekväma med att dela alla sorters idéer med dig, även de ”dumma”.
Du vill uppmuntra kreativitet och frihet när det gäller att dela idéer, eftersom användare kan ha briljanta idéer som de kanske inte vill dela med sig av eftersom de oroar sig för vad andra ska tycka.
Nu när den mycket viktiga delen med att samla in rätt användarbehov, idéer och feedback är klar kan vi med tillförsikt gå vidare till det andra steget i vår idéprocess.
Steg 2: Använd en idégenereringsteknik för att bearbeta dina idéer och din feedback
Vi har nått själva idégenereringsfasen, där du lägger problemen som samlades in i det föregående steget på bordet och börjar leta efter lösningar.
Den förmodligen mest uppenbara och effektiva idégenereringsmetoden (särskilt för nystartade företag i den tidiga utvecklingsprocessen) är brainstorming. Den omfattar vanligtvis följande:
- En isbrytare som utgångspunkt för idésessionen—detta hjälper teammedlemmarna att känna empati för varandra.
- Ett ostrukturerat samtal—när teamet kan dela innovativa idéer och nya koncept för produktdesign, lösa problem, utvärdera andras idéer och ifrågasätta antaganden.
- Slutförandet—när deltagarna listar lärdomar och uppföljningspunkter.
Det finns också många sätt att brainstorma. För att generera fler idéer under en bestämd tidsperiod kan du prova några brainstormingtekniker, till exempel:
- SCAMPER, när du försöker lösa problemet genom att Substituera, Combinera, Anpassa, Modifiera, Prova en annan användning, Eliminera och Reversera några av de lösningar som du redan har för din produkt.
- Tankekartor, när du börjar med en tom arbetsyta, placerar din centrala idé i mitten och lägger till lösningar, tankar och koncept som är relaterade till kärnidén. Sedan upprepar du processen för vart och ett av dessa nyligen tillagda koncept, och så vidare.
- Sex tänkande hattar, när dina teammedlemmar betraktar problemet ur olika perspektiv (t.ex. ett säkerhetsperspektiv, ett produktperspektiv, ett designperspektiv och så vidare) och försöker hitta innovativa lösningar ur varje perspektiv.
Det finns också bildmanus och idéskrivning, vilket jag personligen tycker bäst om (en helt personlig åsikt, alla dessa samarbetsmetoder är bra), så jag vill diskutera dem lite mer i detalj.
Bildmanus
Enligt min mening är detta den bästa metoden för att visualisera användarresan och diskutera UX-designen för dina idéer.
Begreppet bildmanus kommer från filmindustrin, där man ritar en serie kort som visar olika scener och förklarar vad som händer i dem. Detta är ett användbart verktyg för att visualisera och finslipa manuset innan inspelningen.
Så här såg ett bildmanus ut för den berömda scenen med velociraptrarna i Jurassic Park.
Bildmanus för digitala produkter följer i allmänhet denna idé genom att visualisera användarresan genom hela produkten.
Du kan ha stor nytta av dem som verktyg för att underlätta dina brainstormingsessioner, eftersom de gör diskussionerna visuella och skapar en gemensam förståelse för det som diskuteras.
Du behöver inga design- eller illustrationskunskaper för den här övningen (till skillnad från motsvarigheten inom film), och inte heller någon mall eller särskild utrustning för att skapa ett bildmanus för din idé. Allt du behöver är en uppsättning självhäftande lappar och en tavla att fästa dem på.
Du kan också rita dessa kort på whiteboarden, men jag föredrar självhäftande lappar eftersom du enkelt kan flytta runt dem och ändra användarresan för den lösning du föreställer dig.
Den främsta anledningen till att jag gillar bildmanus (förutom deras förmåga att visualisera idéer) är att de framhäver bra UX-design och låter dig och alla andra i rummet betrakta lösningen ur användarens perspektiv.
More Articles
Idéskrivning
Den här metoden lämpar sig bäst för snabb idégenerering.
Ibland handlar dina brainstormingsessioner om att gå på djupet med den slutliga utformningen av en specifik lösning, men för det mesta samlas ni i rummet för att generera nya idéer och välja den som löser problemet bäst.
Det är här du använder metoden idéskrivning, eftersom den är optimerad för att dina teammedlemmar snabbt ska kunna producera många idéer. Den kreativa processen för idéskrivning ser ut så här:
- Ge varje teammedlem ett papper (eller en plats på en Miro- eller Figjam-tavla) och be dem skriva ner tre idéer under en 5-minutersomgång.
- Efter omgången byter dina teammedlemmar kort med varandra, läser sina kollegors idéer och ägnar ytterligare 5 minuter åt att lägga till tre idéer till dem.
- Efter ett par omgångar samlar facilitatorn in alla kort och börjar skriva ner idéerna på en whiteboard (eller återigen på en Miro-tavla).
Du har frihet att ändra dessa regler genom att lägga till fler omgångar, ändra antalet idéer som ska skrivas ner eller justera omgångarnas längd, eftersom det slutliga resultatet inte kommer att förändras drastiskt av det.
Resultatet blir i det här fallet en lång lista med idéer som du kan börja plocka utifrån olika faktorer eller genom att använda en prioriteringsmetod (som RICE, som vi snart kommer att prata om).
Steg 3: Använd RICE för att prioritera dina idéer
Om din brainstormingsession var givande har du en lista över potentiella lösningar som täcker problemet ni samlades för att diskutera. Men vilken ska du välja att börja implementera?
Svaret är ganska enkelt – börja med att utvärdera dina produktidéer, prioritera listan och välj den översta punkten (eller ett par punkter). Det är vad vi ska göra i det tredje steget i vår process.
Det finns en miljon sätt att hantera den här fasen, inklusive många prioriteringsmetoder med varierande grad av komplexitet, men mitt råd är att hålla allt enkelt och använda en av de mest lättförståeliga teknikerna som finns – RICE.
RICE står för räckvidd, påverkan, konfidens och arbetsinsats. Med den här tekniken skapar du en liten tabell där varje rad är en lösning från din brainstormingssession och varje kolumn representerar en av de fyra ovanstående aspekterna. När tabellen är skapad fyller du och ditt team i dess celler med värden.
Så här ser tabellen ut.
Så här får du fram värdena i tabellen:
- Antalet användare som din lösning kommer att nå.
- Vad tycker ditt team att lösningens påverkan på problemet är? Det är ett tal mellan 0.25 (mycket liten påverkan) och 3 (stor påverkan).
- Hur stor konfidens har ditt team för att lösningen ska lyckas? Återigen ett tal mellan 0.25 och 3.
- Hur stor arbetsinsats krävs av ditt team för att implementera den? Värdet ligger mellan 0.25 och 3.
Slutligen har du poängen som du beräknar med den här formeln:
När du har beräknat den här poängen ordnar du helt enkelt listan över möjliga lösningar efter deras poäng och väljer den med högst resultat.
Allt börjar med en fantastisk idé!
Idégenerering är en av de viktigaste (och roligaste) delarna av en produktchefs vardag. Ibland kan den vara kaotisk och göra dig förvirrad. Men som tur är har jag delat med mig av en beprövad process som hjälper dig att organisera ditt idéarbete och få ut så mycket som möjligt av det.
Så snart du har fått ordning på dina idéer kan du gå vidare med att implementera dem. Därför rekommenderar jag att du läser ett par bra guider från mina kollegor:
- Skapa en bra PRD av Sarah Tolle.
- Utforma din empatikarta för kunder av Elise Fox.
- Ta reda på vad din MVP ska vara av Mandy Schmitz.
Och glöm förstås inte att prenumerera på nyhetsbrevet från The CPO Club!
