13 brainstormingstekniker som varje produktchef behöver känna till

Nu kör vi.

Vad är syftet med brainstormingtekniker?

En brainstormingteknik är en strukturerad metod för att generera nya idéer. Den innebär att du planerar och genomför avsiktliga övningar med ditt team som får er att ”storma” utanför era vanliga tankemodeller eller övergripande idéhanteringsmetoder. Att komma på nya och innovativa idéer är naturligtvis det som driver din produktfärdplan framåt.

Här är några av de främsta fördelarna med att använda en brainstormingteknik när du behöver nya idéer:

• Brainstormingmetoder är utformade för att hjälpa dig och ditt team att tänka annorlunda. Varje teknik har sitt eget unika sätt att hjälpa er att utforska hjärnans djup och utnyttja er samlade kunskap för att få fram idéer som ni ännu inte har tänkt på.
• Brainstormingtekniker är utformade för att engagera en mängd olika yrkesroller. Som produktchef arbetar du tvärfunktionellt med webbutvecklare, designers, marknadsförare och fler. Dessa tekniker hjälper till att underlätta lagarbete och ta in olika perspektiv för kreativ problemlösning.
• Att skapa tid och utrymme för brainstorming stödjer produktens tidsplaner. Om du sitter och väntar på inspiration, hur vet du då om du faktiskt kommer att generera de idéer du behöver i tid för att hinna med produktfärdplanens deadlines? Med brainstormingsessioner kan du schemalägga dem efter behov, så att du inte bromsas av brist på idéer.

6 tips för effektivare brainstormingsessioner

Snart väljer du den exakta metoden för din första brainstormingsession. Men först ska vi fastställa några grundregler för att genomföra en effektiv idégenereringssession med dina teammedlemmar:

1. Välj rätt grupp av teammedlemmar: Beroende på vad du ska generera idéer för bör du komma ihåg att det inte bara är produktchefer och designers som kan bidra med synpunkter. Kollegor som produktmarknadschefer, affärsutvecklare och kundsupportmedarbetare kan också ha värdefulla insikter för din brainstorming.
2. Bryt isen: Börja med en isbrytare för att få deltagarna att känna sig bekväma och skapa en känsla av samhörighet. Detta är särskilt viktigt om du har bjudit in brett och har en grupp personer som inte alltid arbetar tillsammans i sitt dagliga arbete.
3. Beskriv målet och motiveringen bakom det innan ni börjar: När ni har brutit isen måste du se till att alla förstår varför ni har samlats. Försöker ni generera idéer för en ny produkt? Eller för en vidareutveckling av en funktion? Oavsett vilket ska du formulera målet enkelt och visa relevanta data som hjälper till att illustrera varför ni samlas.
4. Ha ett strukturerat tillvägagångssätt: Det kanske framgår tydligt av artikeln, men genom att använda ett ramverk skapar du struktur i sessioner för idégenerering. Det kan vara en av teknikerna som beskrivs i den här artikeln, eller helt enkelt en agenda med en bestämd tidsåtgång för varje del av mötet. Du kan också överväga att använda en programvara för idéhantering för att hålla reda på processen från brainstorming till prioritering och utveckling.
5. Låt någon spela in sessionen och/eller föra anteckningar: Du behöver inte bara en lista över de idéer ni genererar, utan även viktiga punkter från diskussionen kring dessa idéer, eftersom de hjälper dig att agera efter sessionen. Se till att någon antecknar åtgärdspunkter och ansvariga. Det hjälper dig att gå vidare till nästa fas i idéhanteringsprocessen.
6. Uppmuntra deltagarna att undanröja distraktioner: Överväg att göra brainstormingsessionen fri från telefoner och bärbara datorer om den genomförs på plats. När du använder verktyg för brainstorming online kan du be deltagarna att stänga av aviseringar och stänga andra flikar för att hjälpa dem att hålla fokus på uppgiften.

13 tekniker för gruppbaserad idégenerering som sätter fart på det kreativa tänkandet

Nu har vi kommit till den roliga delen! Att välja vilken eller vilka tekniker för idégenerering ni ska använda under nästa session är ren glädje. Varför? Därför att det finns så många roliga metoder som främjar kreativt tänkande och nya idéer.

Vi tar en titt på några av de mest effektiva teknikerna för idégenerering och hur de kan stödja ert team!

1. Gruppbaserad idégenerering

Individuell och gruppbaserad idégenerering är snarare olika typer av idégenerering, och ni kan använda många av följande tekniker i båda sammanhangen. Men till att börja med går vi igenom detta beprövade sätt att få kreativiteten att flöda. Den specifika strukturen kan variera, men konceptet är att ni har en grupp eller ett team i en gemensam arbetsmiljö (fysisk eller virtuell) som tar fram många olika idéer och bygger vidare på dem tillsammans.

Den viktigaste regeln här är att det inte finns några dåliga idéer medan övningen pågår. Sikta på kvantitet. När ni har gett tillräckligt med tid för att samla in en stor mängd idéer går teamet igenom och diskuterar var och en, och enas till slut om vilka riktningar som är mest lovande så att produktteamet kan utforska dem vidare efter sessionen.

Get Free Access to the Product Vault

We’ve collected the goods — AI prompts, exclusive deals, and a library of resources for product leaders. Unlock your account for access.

Create Free Account

Have an account? Log In

2. Omvänd idégenerering

Omvänd idégenerering är en innovativ teknik som ofta förekommer i idéworkshoppar strukturerade kring designramverk. I denna metod främjar workshopledaren kreativt tänkande i gruppen genom att ställa den motsatta frågan.

Exempel: Om ni brainstormar kring sätt att minska andelen övergivna kundvagnar i er webbutik formulerar ni frågan så här: ”Vad skulle vi kunna göra för att öka antalet användare som avbryter köpprocessen?”

Det kan låta märkligt, men om ni provar kommer ni att se att det verkligen är magiskt. Genom att ta fram idéer om vad ni inte ska göra tänker ni på ett nytt sätt. Det hjälper människor att angripa problemet ur olika vinklar och komma fram till innovativa lösningar på problem.

3. Idéskrivning

I alla gruppaktiviteter finns det personer som är snabba och uttrycksfulla och gärna delar med sig av sina idéer. Ibland överröstar de teammedlemmar som behöver lite tid för att tänka innan de delar med sig. Idéskrivning är en enkel aktivitet för idégenerering som hjälper till att undvika fällan där den mest högljudda idén vinner och motverkar även grupptänkande.

Efter att ha fastställt målet och agendan ger workshopledaren varje deltagare en tidsgräns för att tänka ut sina idéer och skriva ner dem individuellt. Efter ungefär 10 minuter samlas alla för att dela med sig av och diskutera sina idéer. På så sätt tänker alla självständigt och får dessutom möjlighet att dela med sig av sina idéer.

4. Tankekartor

Att skapa tankekartor är en övning i idégenerering som vanligtvis innefattar en whiteboard och självhäftande lappar, oavsett om de är fysiska eller virtuella. Workshopledaren börjar med ett övergripande koncept i mitten av en visuell representation och ritar sedan linjer till relaterade uppgifter, tankar och koncept. Det kan utformas som ett flödesschema eller något annat system som visar hur idéerna hänger ihop.

Exempel: Om ni har en träningsapp och vill ta fram idéer för communityfunktioner kan konceptet i mitten vara ”hur en community främjar träning”, och ni kan dra linjer till saker som ”ansvarstagande” och ”delning av statistik för att bygga upp självförtroendet”.

En tankekarta är ett användbart sätt att beskriva produktens funktionalitet eller vilken typ av arbetsflöde som helst. Men den kan också vara ett bra sätt att helt enkelt koppla samman era tankar och idéer i en visuell representation.

5. Stjärnstrålning

Föreställ er en stjärna där varje spets har ett av de vanliga frågeorden: vem, vad, var, när, varför och hur. En sådan stjärna är utgångspunkten för denna metod för idégenerering, där teamet samlas för att ta fram detaljerade frågor kring ett större koncept.

Exempel: Om ni bygger ett nyhetsflöde för den tidigare nämnda träningscommunityn skulle nyhetsflödet vara i mitten av stjärnan. ”Spetsarna” kan beskriva frågor som: Hur kan vårt nyhetsflöde vara tillräckligt engagerande för att människor ska vilja bläddra i det? Eller Vilket värde skapar det att publicera inlägg i vårt nyhetsflöde jämfört med sociala medier?

Även om det kan kännas märkligt att ta fram en lista med frågor är det övergripande syftet med stjärnstrålning att granska befintliga produkter eller funktioner och utforska vilket nytt eller ytterligare värde teamet skulle kunna tillföra dem.

7. Brainstorming i nätverk

Det här är en favorit bland distansteam, och av goda skäl: det är en brainstormingteknik som inte nödvändigtvis behöver äga rum i realtid. Du använder ett digitalt samarbetsverktyg som Miro eller FigJam och låter användarna skriva ner sina tankar och idéer om ett specifikt ämne när det passar dem (även om vi rekommenderar att ni sätter en deadline!). Sedan kan ni granska och analysera idéerna senare.

8. SWOT-analys

Det här är en annan metod där ni kan använda era redan formulerade kreativa idéer som utgångspunkt och analysera deras genomförbarhet tillsammans med teamet. Brainstorming på nivå 2, om man så vill. För varje idé skapar ni ett diagram och skriver ner följande:

• Styrkor
• Weaknesses
• Opportunities
• Threats

Det här låter er använda era gemensamma perspektiv för att begränsa listan med idéer och skapa konkreta åtgärdspunkter.

9. Snabb idégenerering

Idén här är att prioritera kvantitet framför kvalitet – en lyckad session består helt enkelt av många idéer. Det bästa sättet att genomföra en sådan session är att förse alla deltagare med gott om klisterlappar och låta dem skriva ner så många idéer som möjligt om det valda ämnet inom en viss tidsperiod. När alla har bidragit med sina idéer består den andra delen av sessionen av att skilja de lovande idéerna från de mindre lovande för vidare utforskning.

10. Trappstegsmetoden

Det här är en annan briljant problemlösningsteknik som helt förändrar hur team vanligtvis arbetar. Först ger du alla deltagare tid att självständigt ta fram egna idéer utifrån det aktuella ämnet. Sedan börjar du med två kärnmedlemmar i teamet som samlas och diskuterar sina idéer. De ger varandra feedback och avgränsar sina tankar och riktningar. När det samtalet är över lägger du till ytterligare en teammedlem och genomför samma anpassningsprocess med tre personer. Sedan lägger du till en fjärde, och så vidare.

Du kan använda trappstegsmetoden under en dag eller under flera individuella möten över tid. Oavsett vilket är tanken att det är enklare och effektivare att skapa samsyn när det inte är en mängd konkurrerande röster i rummet samtidigt. Varje samtalsrunda hjälper till att vässa ert tänkande, så att ni är redo att komma överens om några åtgärdspunkter när hela gruppen väl är samlad!

11. Rullande brainstorming

Med den här tekniken kan du se till att alla i gruppen får möjlighet att bidra med ett annat perspektiv. Helst sitter gruppen i en cirkel och alla har ett papper eller några klisterlappar. Ni går laget runt och låter alla bidra med sina idéer. Det här är särskilt användbart om ni har introverta personer som kanske inte känner sig bekväma med att själva ta till orda.

Tips: Ni kan vilja ange ett minsta antal idéer som alla ska bidra med och ge dem lite tid att tänka innan ni delar med er till gruppen.

12. SCAMPER-metoden

Ibland drar ert brainstormingmöte nytta av att ha en struktur för att tänka utanför ramarna, och SCAMPER är en utmärkt teknik för just detta. Gruppen går igenom varje del av akronymen utifrån det problem ni vill lösa, där varje del uppmuntrar er att betrakta det aktuella ämnet på ett annat sätt. Här är en översikt över akronymen:

• Ersätt: Hur kan vi göra X i stället för Y för att nå vårt mål?
• Kombinera: Vad skulle vi kunna kombinera för att skapa en bättre upplevelse?
• Anpassa: Hur kan vi reagera på den föränderliga situationen på plats för att skapa mer värde?
• Modifiera: Vilken del av flödet kan vi ändra för att göra åtgärden mer intuitiv?
• Använd på annat sätt: Vi har redan den här tekniken – vad mer kan vi göra med den för att skapa mer värde för användarna?
• Eliminera: Vad kan vi ta bort för att få allt att kännas enklare?
• Omordna: Vad kan vi ändra ordningen på för att få upplevelsen att återspegla användarens mentala modell?

SCAMPER är en särskilt användbar metod för att ta fram idéer till nya funktioner eller mycket omfattande UX-förändringar.

More Articles

• 10 UX-researchkonferenser att delta i världen över 2026

13. Fritt skrivande

Med den här tekniken får alla en bestämd tid på sig att skriva ned sina tankar om ett visst ämne, och den enda regeln är: ingen redigering eller förfining. Skriv ned allt som dyker upp i tankarna, oavsett om det är slumpmässiga ord eller hela stycken. När alla har fått ned allt de har i huvudet på papper leder teamledaren en diskussion, och sessionen avslutas när det finns en lista med idéer som går att omsätta i handling.

Det främsta värdet med fritt skrivande är att det är utformat för att hjälpa människor att fokusera mer på sina idéer och mindre på hur de formuleras och presenteras. Det gör det möjligt för idéer som inte är fullt utvecklade eller genomtänkta att komma fram, vilket ofta leder till innovation.

Redo att börja med er idégenereringsprocess?

Nu när du vet hur du leder en effektiv idégenereringsprocess och har en hel meny med roliga och ändamålsenliga tekniker är det dags att planera in din första session! Tänk på det mest angelägna problemet eller den viktigaste uppgiften som ditt produktteam arbetar med och börja planera.

Prenumerera för fler insikter om produktledning!

Glöm inte att prenumerera på vårt nyhetsbrev för fler resurser och guider om produktledning, samt de senaste poddarna, intervjuerna och andra insikter från branschledare och experter.